Mestadels så klagar jag inombords på Facebook. Att jag blivit lika beroende av Facebook som av min mobil, att alla ska se allting och att jag har fått för mig att jag ska dela med mig utav en massa saker om allting. Att jag för det mesta klickar ja på vänförfrågan, när jag i efterhand blir irriterad, bara för att jag vet vem människan är så betyder det ju inte att jag har det minsta intresse utav att veta vad den personen sysslar med och tänker på.
Men ibland, så bara älskar jag Facebook, iallafall dess ideér. Den där lilla rutan; "Vems ansikte är det här?" gör mig så glad, för den lyckas alltid välja ut bilder med de mest sköna minerna. Och idag har jag saknat min mormor och alla nostalgiminnen runt henne. Vem dyker då inte upp i den lilla rutan idag om inte mormor. Fina Facebook. Fina mormor.

Hum..hum

Nu ler jag. Det finns en väldigt stilig man med nästan lika skev humor som jag som får mig att le. Stort.

Published with Blogger-droid v1.3.5

Pyrenodagernas sats

Vissa dagar är verkligen ganska kassa. Jag har funderat (vilket inte brukar betyda något bra) och jag ska nog göra en matematisk uträkning för hur dålig en dag kan bli. x=Antal timmar som varit olycksdrabbade, y=Graden av fördärvet. x*y=din dåliga dag.
Grader: 1 minst , 10 värst. Enkelt.

Slutresultat: 1-15: Din dag har varit lika seg som en 80 årig kamel över vägen. Du kommer hem och känner dig om en okokt och trött potatis. Men tro mig, imorgon känner du dig pigg som en ananas igen.

15-45 : Ibland så sitter man under ett äppel-träd och alla äpplen trillar ner i huvudet på en. Ingen direkt Einstein-upplevelse utan ibland undrar man bara; Varför mig? Kanske känns som att en elefant står på din tå & en räv biter dig i hälsenan. Det är bara att ta det lugnt som en filbunke, inte gå haveri på äppel-trädet & istället få en stor björn-kram av någon.

45-80: Du har verkligen fastnat i en rostig musfälla du. Det är nu du känner att du vill dra täcket över dig och inte vakna förrän du är loss. Du hittar säkert en vän som har en bra domkraft att bända upp musfällan med, så häng inte läpp.

80-240: Haha! Din dag sög verkligen. Hata världen & gå loss på en jordglob eller något.

Trams. Inte ens min egna dåliga humor lyckades muntra upp mig nu, jag får nog ta till kavalleriet och kolla på några avsnitt G.G .

Alfa-klassen

Det är så konstigt att vara tillbaka i skolan igen. Allt är sig likt men ändå så olikt. Istället för välbekanta ansikten med den där känslan över sig av att vara äldre, så går det runt försiktiga ettor och kaxiga tvåor i korridoren. Och jag kan inte hjälpa det, men jag vill göra klart för dem att det på sätt och vis är oss 3:ors skola och att vi känner till varenda vrå. Det funkar inte så bra. Det finns 2:or som är långa som hus och de har helt klart ätit lite för mycket av arrogans till lunch.

Ice,ice baby!

När jag var ung... haha, nä men kommer ni inte ihåg dessa?
Iallafall har jag länge trott att de varit borta, kastade & aldrig skulle bli återfunna. Men i lördags så hittade jag dem plötsligt. Klart jag gillar glass, men jag har nog aldrig blivit så glad över en glass som nu när mina nostalgi-isglassar är tillbaka i mitt liv. Fyllde dem med Multivitamin-juice och dem blev jättegoda små isglassar.
P-ice out!

Berta is back!

Jag har glömt att berätta att min kära dator är tillbaka. Efter en lång tids virus-havande, är min dator frisk och åter använd.
När jag precis sparade en bild och insåg att det var på min egen dator blev jag väldigt glad.
Adjö!

Eldiga nyheter

Som fortsättning på mitt tidigare inlägg om bad-drakar. Min mor hänvisade till skrubben under trappan i en kommentar & jag gick såklart för att undersöka detta.
Mina vänner... Min bad-drake är kvar. Jag är en lycklig kvinna.