Lyckligt lottad

Jag har försökt att undvika skriva alltför känslosamma blogg-inlägg. Men just nu är jag bara som ett litet nystan utav lycko-rus och försynta, blyga leenden. Jag spenderar hela mitt jullov tillsammans med min fantastiska, snygga, underbara, pojkvän. Och jag har svårt att tänka mig en tid då jag varit lyckligare.

Ni som kan njuta utav lite jullov

Dagens erfarenhet: Språksociologi är förvånansvärt tråkigt.
Och att plugga på jullovet är hack i häl på tråkighetsskalan.
Men, det finns något fint med allt. Det visade sig vara väldigt mysigt att plugga brevid en pojkvän som slänger spelkonsoler och svär i frustration över att tv-spelet inte riktigt fungerar som han vill. Faktiskt väldigt mysigt.
Nu ska vi pussas. Adjö!

Bedrövad nattsuddares memoar

Det är mysigt att sova tillsammans med sin flickvän/pojkvän/fru/man, så mycket vet varenda kotte. Men visst är det så att man kanske sover bäst själv? Att man känner sig mer utvilad? Så tänkte jag iallafall alltid innan.
Men nu har allt det där fått ett nytt ansikte. Jag drar mig för att gå och lägga mig själv när Johan är iväg. Sängen känns tom och kall, så istället för att gå ner och breda ut mig i sängen, som alltid annars blir begränsad utav min snygga kompanjon, så sitter jag uppe och försöker förtränga att jag måste gå och lägga mig.
Himla trist. Jag ska nog gå upp på vinden någon dag och hämta ner alla mina gosedjur. Då blir det befolkat må ni tro. Åh, det ska jag göra. Godnatt på er!

Hej mitt vinterland

Idag var en sån där dag då jag bara längtade efter att blogga.
Då jag hade lust att sitta i mysiga kläder mot ett berg utav kuddar, kolla ut på snön och bara allmänt mysa över att vara inne i värmen, och blogga. Bara skriva om hur fruktansvärt mysigt det är att sitta där och hur vacker vintern är på avstånd.
Just det, det gjorde jag precis. Va fint allt är.

Sweet home Borgstenabama

Nu har jag hemlängtan.
Ska bli härligt att få vara hemma i Borgstena och sova i min egna säng.
Vakna upp till att Dan jobbar på huset, gå upp på övervåningen och höra hur mamma kokar kaffe.
Få prata Svenska.
Åka på Tämta-vägen med musiken på (T.om med Lars Winnerbäck ibland ska jag erkänna kära mor) , på väg till en mer än okej kille.

Vissa människor är verkligen så svåra att tyda...

Lille mor, lille mor, lille söte mooora

Jag kommer ihåg när jag var liten, jag brukade krypa upp i mammas famn och säga att hon aldrig fick dö. Hur mina ögon tårades upp och hela min barnakropp fylldes av en stor oro. Mamma tröstade mig alltid med något som : "Såja, jag är här nu.." och jag kontrade ständigt med att "Du måste iallafall vänta tills jag dör". Sen gick det över, så som det alltid gjorde i mammas kramar.

Och så idag, helt plötsligt så stod jag vid datorn. Stod och tänkte och spånade iväg in på massa andra tankar... som vanligt. Jag vet inte vad grundtanken var, men jag hade iallafall kommit in på tanken om tatueringar och att Emma tatuerade något om sin mamma. Så tänkte jag att det hade jag nog också kunnat göra, vilket ledde in på tanken att jag verkligen har en fantastisk mamma, och så plötsligt kom oron. Vad jag skulle göra utan henne. Om hon dog.
Jag gillar att vara självständig, eller jag tycker iallafall att jag är det.
Men idag insåg jag... Jag kan inte vara självständig utan henne.

Skänk en tanke till dem som förlorat sin mor. Ta vara på eran egen.

Mellan två världar

Jag hade tänkt att vara lite mer aktiv på den här bloggen nu när jag var tillbaka i Usa. Det gick inte så bra, det har egentligen varit full rulle sen jag kom hit.
Men, jag har det väldigt bra för er som undrar. Men den här gången jämför jag så mycket mer. Vad som är bättre i Sverige, Vad som är bättre i Usa, Vart jag skulle kunna bo. Jo, jag funderar väl en del på College här och så. Men jag har inte riktigt fått grepp om ifall det är för att jag själv vill det eller för att min amerikanska familj gärna vill det. De vill att jag ska söka efter medborgarskap och flytta hit. Åh så gärna jag hade varit på två ställen samtidigt. Jag är liksom fast emellan två världar.
Jag är verkligen så tacksam över min kära mor & Dan som gjorde den här resan möjlig. Att få prova på att jobba i en studio OCH hälsa på familjen känns fantastiskt.
Jag älskar verkligen att ha en stor familj. Och nu, när de har en annan utbytesstudent här också, då är det ännu mer fullt hus. Fast det känns konstigt att inte ha mitt gamla rum. Det luktar annorlunda.
På tal om familj, så fick jag träffa min lilla kusin idag också. Bo, som föddes den 7 Juni 2010, alltså på min födelsedag. Yey!
Men, mina kära vänner. Kavajen hänger på galgen och ögonen faller ihop. Jag behöver sova inför min första arbetsdag imorgon. Adios!

Jag ska snooza hela världen

Ni vet hur man ibland kan vara med en kompis flera dagar i rad och sedan känna att man är lite "mätt" på just det sällskapet i några dagar framöver?
Så känner jag inte alls med Johan. Istället känner jag mig som en narkoman som behöver sitt trygga amfetamin.

Skillnaden är att det känns som att kickarna från intaget utav hans närvaro inte kan avta.

Nu har han åkt, och sängen är fortfarande varm där han legat. Jag önskar att jag kunde snooza hela världen så att han fortfarande var här brevid.

Livet är så spännande. Man vet aldrig när det ska gå upp & ner.
Det är som det är och det blir som det blir.
Jag älskar livet.

Nu ligger jag i mitt rum, i min stora säng, alldeles ensam. Det är konstigt, hur en annan människa så snabbt kan spela en så stor roll i olika situationer. Bli viktig. Att inte ha Johan brevid och känna hans armar runt mig känns riktigt tomt. Nästan så att det känns lite fel.
Men, jag tände min fina ljusslinga som jag hittade i Fredags, så mysstämningen av den håller mig distraherad, iallafall så tänker jag inbilla mig det.

Haveri när det är som bäst

Jag älskar mitt liv just nu+Jag hatar mitt liv just nu=Mitt liv är grymt stressigt och underbart just nu. Min kalender är fullspäckad varje dag, jag har tusen saker att komma ihåg och göra, och det ligger säkert ett antal dubbelbokningar och lurar bakom krönet. Både jag själv och folk runt omkring mig är nog väldigt trötta på min förvirring, men åt andra sidan så är jag himla glad för att det är som det är. Det är ju faktiskt en del av mig det där med att vara upptagen och förvirrad. Hade det inte varit så, så hade det ju inte riktigt varit jag. Fick en sådan fin idé, men vet inte hur jag ska lägga upp det utan att låta min sanna ironiska egoism stiga fram, men det hade varit gött om jag hade haft en online-kalender där folk fick "boka" mig. Hade sett riktigt fint ut. Men då hade jag bara glömt av att den fanns istället, så hade det blivit haveri ändå. Det är så det måste vara med mig, lite haveri.

Den trevliga sortens matte

Jag kommer alltid in i en sådan där period på hösten/vintern då jag verkligen längtar efter en liten hund. En vovve som får en frivilligt ut på promenad de första månaderna och sedan åtminstone tvingar ut en i alla väder. Men, sen inser jag... himla tur att jag inte har hund. Jag kan ju inte ens uppdatera en blogg en gång i veckan. Fast åt andra sidan, hade man jämfört en hund med min mobil som ständigt hålls aktiverad, så hade jag varit en alldeles utmärkt ägare.
Åh, om jag ändå hade en liten pälsboll till hund här brevid mig nu. Han kunde ju faktiskt få en helt egen säng.

Mestadels så klagar jag inombords på Facebook. Att jag blivit lika beroende av Facebook som av min mobil, att alla ska se allting och att jag har fått för mig att jag ska dela med mig utav en massa saker om allting. Att jag för det mesta klickar ja på vänförfrågan, när jag i efterhand blir irriterad, bara för att jag vet vem människan är så betyder det ju inte att jag har det minsta intresse utav att veta vad den personen sysslar med och tänker på.
Men ibland, så bara älskar jag Facebook, iallafall dess ideér. Den där lilla rutan; "Vems ansikte är det här?" gör mig så glad, för den lyckas alltid välja ut bilder med de mest sköna minerna. Och idag har jag saknat min mormor och alla nostalgiminnen runt henne. Vem dyker då inte upp i den lilla rutan idag om inte mormor. Fina Facebook. Fina mormor.

Hum..hum

Nu ler jag. Det finns en väldigt stilig man med nästan lika skev humor som jag som får mig att le. Stort.

Published with Blogger-droid v1.3.5

Pyrenodagernas sats

Vissa dagar är verkligen ganska kassa. Jag har funderat (vilket inte brukar betyda något bra) och jag ska nog göra en matematisk uträkning för hur dålig en dag kan bli. x=Antal timmar som varit olycksdrabbade, y=Graden av fördärvet. x*y=din dåliga dag.
Grader: 1 minst , 10 värst. Enkelt.

Slutresultat: 1-15: Din dag har varit lika seg som en 80 årig kamel över vägen. Du kommer hem och känner dig om en okokt och trött potatis. Men tro mig, imorgon känner du dig pigg som en ananas igen.

15-45 : Ibland så sitter man under ett äppel-träd och alla äpplen trillar ner i huvudet på en. Ingen direkt Einstein-upplevelse utan ibland undrar man bara; Varför mig? Kanske känns som att en elefant står på din tå & en räv biter dig i hälsenan. Det är bara att ta det lugnt som en filbunke, inte gå haveri på äppel-trädet & istället få en stor björn-kram av någon.

45-80: Du har verkligen fastnat i en rostig musfälla du. Det är nu du känner att du vill dra täcket över dig och inte vakna förrän du är loss. Du hittar säkert en vän som har en bra domkraft att bända upp musfällan med, så häng inte läpp.

80-240: Haha! Din dag sög verkligen. Hata världen & gå loss på en jordglob eller något.

Trams. Inte ens min egna dåliga humor lyckades muntra upp mig nu, jag får nog ta till kavalleriet och kolla på några avsnitt G.G .

Alfa-klassen

Det är så konstigt att vara tillbaka i skolan igen. Allt är sig likt men ändå så olikt. Istället för välbekanta ansikten med den där känslan över sig av att vara äldre, så går det runt försiktiga ettor och kaxiga tvåor i korridoren. Och jag kan inte hjälpa det, men jag vill göra klart för dem att det på sätt och vis är oss 3:ors skola och att vi känner till varenda vrå. Det funkar inte så bra. Det finns 2:or som är långa som hus och de har helt klart ätit lite för mycket av arrogans till lunch.

Ice,ice baby!

När jag var ung... haha, nä men kommer ni inte ihåg dessa?
Iallafall har jag länge trott att de varit borta, kastade & aldrig skulle bli återfunna. Men i lördags så hittade jag dem plötsligt. Klart jag gillar glass, men jag har nog aldrig blivit så glad över en glass som nu när mina nostalgi-isglassar är tillbaka i mitt liv. Fyllde dem med Multivitamin-juice och dem blev jättegoda små isglassar.
P-ice out!

Berta is back!

Jag har glömt att berätta att min kära dator är tillbaka. Efter en lång tids virus-havande, är min dator frisk och åter använd.
När jag precis sparade en bild och insåg att det var på min egen dator blev jag väldigt glad.
Adjö!

Eldiga nyheter

Som fortsättning på mitt tidigare inlägg om bad-drakar. Min mor hänvisade till skrubben under trappan i en kommentar & jag gick såklart för att undersöka detta.
Mina vänner... Min bad-drake är kvar. Jag är en lycklig kvinna.

The Golden balls

En ung man sitter i min säng när han utbryter: " Jag ska komma hit någon dag så ska vi verkligen måla om ett av dina hjärtan på det där trädet". Jag vänder mig om mot väggen där jag målat mitt fina vita träd med tillhörande guldhjärtan. Jag har redan tidigare upptäckt en snuskig detalj med trädet då en gren plötsligt sticker under fönstret på vad som ser ut som ett spermie-race till ett kvinnligt ägg, men när jag efter kommentaren om ommålningen av mina fina hjärtan så ser jag det... en penis. Jag har målat en penis med guldtestiklar på min vägg. Ska det vara så ska det, Haha.

Published with Blogger-droid v1.3.5

The great technology & min pappa

Som jag berättade tidigare idag för er så skulle jag få besök av min biologiska far idag. Några kommer nog höja ögonbrynet på den något märkliga jämförelsen jag tänker att göra.
Han påminner mig väldigt mycket om en gorilla. (Jag skulle kunna sträcka mig till något annat uttagen ur Tarzan) Idag har jag förklarat vad en extern hårddisk är, vad ett usb-minne är, att man kan kolla på film på en dator, visat den facinerade gorilla-fadern Wikipedia m.m. Listan är lång. Det kändes iallafall lite som när Tarzan kommer till storstaden & får se bilar för första gången.
Jag vet att det är många vuxna som inte har världens bästa data-koll, men jag lovar, denna tjommen verkar ha blivit kidnappad från världen i ett århundrande, haha.
Nåväl, resten av besöket gick väl lika illa som vanligt. Men får ju se det positiva i det hela, jag fick vara Data-Einstein för en dag. Pretty sweet.

Peace out hackers.

Man badade så mycket roligare när man var liten. Jag kommer ihåg att jag hade en stor uppblåsbar drake som man lade i vattet. Den var till och med stor nog för både mig & min kusin att sitta på den. Så fick en vuxen leda den där i vattnet.
Jag ska nog banne mig skaffa en bad-drake till nästa år. Varför vänta tills man får barn innan man kan leka igen när man kan vara ett själv istället? Hihi. Sommar 2011 hittar ni mig på Drake-tour i sveriges sjöar.

Story of my refrigerator

Mitt liv stannar upp en aning när det saknas skinka i kylskåpet. Skinka, ägg, eller ost. Jag inser att jag börjat ta dessa omeletter en liten aning för nära till hjärtat.
Omeletterna har funnits där när sista brödskivan sprungit runt hörnet & yougurt-paketet rapat i en mätt, i andras ögon tom, tetrapack-kropp.
Men nu... ingen skinka. Lite av en klastrofobisk känsla helt klart.
Undra om man kan ringa macken & be dem att beställa hem lite skinka.
Min biologiska far ska tydligen komma över idag, han vill säkert ha lite kaffe & bullar.
Det har vi minsann. Skevt.

Peace out skinkers!

Lås alla ..fönster

Nu räcker det! Jag känner mig som en prickigkorv gjord utav myggbett.
Jag tänker skaffa ett myggnät till mitt fönster. Pronto!
Plötsligt fick jag en stor längtan till iskall svensk vinter utan myggbett. Och andra sidan har jag inte fönstret öppet på vintern... varför är inte myggorna på vintern istället?! Var dem tvungen att lägga sina små näsor ,eller vad det är dem har, i den årstid då sovrum blir varma?
Karriär-ändring! Glöm journalist och fotograf. Jag tänker börja på Anticimax (Gött jag kan inte ens stava till min framtida arbetsplats) och sikta in mig på mygg. Alternativt långbens-äckel.

Peace out. / PositivPrickigkorv_92

The secret of..

.... det legendariska Pyrén Serie-Maratonet.

- Man har såklart förberett allt som man kan tänkas behöva innan. Det är inget haveri här inte, din värld för dagen är ditt rum, din säng.
- Minst 6 kuddar, du ska inte vilja gå ur sängen
- Just det, du SKA inte ur sängen
- Som jag nämnde. Ben & Jerrys är den enda glassen under maraton. Kom inte med Icas trefärgade glass inte, även om den är ganska ekonomiskt delicious.
- Köp aldrig smågodis till maraton. Du känner dig slösliskig efter att du hetsätit halva påsen och tvingar dig själv efter 2-3 avsnitt att gå till kylskåpet efter någonting nyttigare att lura din kropp med. Och läs ovanstående, you belong to your bed now. Alternativt choklad dock, ditt humör kan behöva det efter 4 säsonger.
- Man spolar aldrig förbi inledningen, hur långa dem än är, det är då du tar fram din underhållning som jag sa att man skulle förbereda sig med. Jag letade fram ett mystiskt litet spel som jag hade när jag var liten (Som jag förövrigt aldrig bytt batterier på, ett 10 år gammalt spel som konstant rör sig vare sig man spelar eller inte. Om 60 år tar jag med den till antikrundan & jag lovar att den kommer vara vid liv även då)
- Det finns inga andra måsten. Vad gör det att telefonen ringer 50 gånger och att det förmodligen var något jätteviktigt... Det kan inte vara viktigare än ditt maraton
- Man öppnar ett fönster. Då kan inte någon mor säga något om att du inte fått lite frisk luft. Bor du i ett parkeringshus, 5 meter från 100 kor, brevid en lekplats med skrikandes snorungar, på hässleholmen eller brevid en finsk vodka-festival hänvisar jag till en stabil fläkt istället.
- De flesta serier är värda att ha ett maraton för. Men du måste gilla den fullhjärtat, för annars har du helt enkelt inte vad som krävs.
- Låt inte någon eller du själv kalla dig soffpotatis, en vis man sa en gång: "Det kallas livsnjutare".
- Man måste vara nästan lika konstig som jag, vilket är lika med awesome egentligen

Njut av en fullspäckad egoistisk dag. Peace out peas.

Jag blir så arg på mig själv. Jag vet vad jag vill nu, men ändå så verkar jag medvetet försöka förstöra det. Hoppas han ser igenom fasaden.

Jag hittade min favorit-film när jag hade min galen-i-hundar-tid. Fast på engelska. Men jag blev ändå helt varm & lycklig i magen.


http://www.youtube.com/watch?v=cc-ojUnJOg4&feature=related

Jag skulle kunna gå upp 5 varje dag bara för att få vara med dig.

The running bride

Nu sätter det in igen. Vill bort. Inte på något deprimerat sätt, haha. Det är som om jag inte kan stanna för länge på samma ställe. Har så mycket kvar att se av världen. Nu satte suget för Irland in igen, Aupair 2011-2012?

Published with Blogger-droid v1.3.5

Jag förstår verkligen inte mig själv. Det är både spännande och irriterande. Blir alltid lika förvånad. Fast ibland önskar man att man vore lite... enklare.
Tycker synd om den som blir kär i mig.

Hade en riktigt mysig morgon. Vill utbryta ett glatt, flickigt: 'hihi'. Ändå gick jag upp 5.
Jag hade en sån där "Haha, det blir facebook på den" i huvudet igår, och jag kommer inte på vad det var nu... frustrerande.

Nyckel

Jag har verkligen förstått varför det heter nyckelben nu. Det är nyckeln till smärta. Skjut mig med en vattenpistol, jag är grymt trött & vill klaga som en tant med ledvärk utan kaffe & korsord.

Published with Blogger-droid v1.3.5

10 grejer jag ska göra & aldrig igen ta för givet när mitt nyckelben är friskt

1. Ej passande för blogg, he he.
2. Gå på toa
3. Sova (Kanske till och med lägga mig tidigt)
4. Skära ost
5. Schamponera mitt hår rikligt
6. Sätta upp håret alldeles själv
7. Göra 10 ombyten varje dag bara för att
8. Köra/åka bil på en väldigt kurvig & hålig väg
9. Jaga flugor med flugsmäcken & ha ihjäl dem allihop
10. Klia mig själv på ryggen med högerarmen i en väldigt onormal, nästan obekväm position så att jag når precis där i mitten

Att jag är en olycksfågel är ju inget nytt, men att jag har såna otroligt fina människor omkring mig, det slutar jag aldrig att förvånas utav. Jag tänker inte gå in på detaljer, men jag hade två personer vid min sida då natten spenderades på sjukhus. Fina, fina dem.
Nu sitter jag väl omhändertagen hos en mycket trevlig pojk och kollar på Californication. Livet är gött, allt ordnar sig alltid.

Familj är så fint. Jag har alltid tänkt att jag har sådan liten familj, och att det är så tomt utan den där pappan i bilden. Men nu, efter dessa åren, så har jag faktiskt tre familjer. Och jag har insett hur lyckligt lottad jag är.
Mor&Dan+Släkten= Behöver knappt säga så mycket. Hade inte stått här utan dem.
Faulkners= Min familj i Usa. Lite långt borta, men jag är en dotter. De kommer alltid att vara familj för mig & jag kommer alltid ha kontakten med dem. Jag fick lillasystern jag aldrig haft och uppleva en ny känsla av att ha en familj. (Mor, hoppas du inte misstolkar vad jag skriver)
Andréns= Även om det kanske inte riktigt blev som man hade tänkt, så kommer min kärlek till den familjen alltid ligga mig väldigt nära till hjärtat. Jag skulle aldrig tveka på att ställa upp om jag var behövd och jag känner mig helt enkelt som en del av familjen. Och jag har en liten föraning om att någon av dem läser detta, så, tack för all kärlek ni gett och ger mig. Den kommer jag alltid att ha med mig.

Jag är en stolt & rik dotter.

Tomat-Pyré-n

Jag lagade precis Örtagårdskyckling med Qunioa, Advocado, & grönsaker. Sen när började jag tycka det var roligt att laga mat?

Published with Blogger-droid v1.3.5

När jag var liten så sov jag överst i våningsäng. Jag ramade in sängen med alla gosedjur och inte nödvändigtvis de stora längst in. Så när jag nöjt lagt mig tillrätta med min lilla kropp så råkade jag nästan alltid sparka ner något av gosedjuren. Jag tänkte först alltid "Äh, han får ligga kvar" men då tar något över & jag får för mig att den lilla stackaren ligger gråtandes där nere, ensam på golvet. Så jag tassade mig alltid ner för att plocka upp den lilla krabaten.

Jag trodde jag kommit över sånt för 12 år senare, men ack vad jag misstog mig. Hela kvällen är det en tjock, vilsen och klängig fluga som flyger runt mig för att aldrig sätta sig på en & samma plats och göra vad flugor gör bäst vad det nu är. Nej han flyger , runt , runt, runt.. Sen går jag in till badrummet & han krockar i spegeln och flyger sedan runt, runt, runt. När jag går ur rummet stänger jag nöjt in flugan i badrummet & tänker "Mohaha, där inne kommer du att dö ditt flygfä" och går ner mot mitt rum. Men så tar något över & jag tänker att jag förstör hans redan korta liv. Han borde få flyga runt, iallafall på övervåningen. Emilie 2: Sluta, du kan ju inte gå upp & öppna dörren för en fluga. Emilie: Men han får inget utrymme... Så jag ger upp mot den mystiska viljan och går upp & öppnar dörren på glänt .

Ibland tror jag inte riktigt att alla hjärnhalvor är på sin plats.

Published with Blogger-droid v1.3.5

Hoppa bäst som skratta sist

09:20 Står trött och väntar på Göteborg bussen då jag väcks ur mina tankar av ett högt, ninja-liknande ljud. En ensam, svettig kille i gympaskor, hoppar likt i häcklöpning över en av bänkarna på andra sidan. Han gör en halvcirkel och gör ansats mot nästa bänk. Igen, släpper han ut sitt- ofattbart höga, ninja vrål och hoppar galant över nästa bänk bekymmersfri trots att nu alla väntande passagerare nu har all sin uppmärksamhet riktad mot honom. 4 bänkhopp & ninja vrål senare så springer han upp för en trappa och gör en segergestande ballerina snurr på toppen. Sen joggar han tyst vidare, med stora ögon följer vi den svettiga ninja killen och ser ut som frågetecken allihopa. Haha! God morgon Borås!

Published with Blogger-droid v1.3.5

Jag blev riktigt arg på mig själv så fort jag hade postat inlägget.
Fy shöven vad glad jag borde vara för att man har valmöjligheter.
Det är jag ju också. Lite för glad, om man nu kan vara det.
Men jag har ingen rätt att klaga.
Så. Nu när jag har ursäktat mig själv, så ska jag gå upp och äta.

Bye lads.

I-landets klagosång

Jag älskar verkligen att planera för framtiden. Drömma. Fast jag är så himla dålig på att hålla mig till en dröm. Livet känns som ett stort Liseberg. Man vill prova alla stora banor och attraktioner, men så har man inte åk-band, så det går helt enkelt inte att prova allt.
Jag vill plugga foto, pedagogik, sociologi eller Journalistik i Göteborg, jag vill backpacka till Australien, jag vill jobba på någon pub i den brittiska eller irländska landsbygden, jag vill åka tillbaka till Usa - i några år eller faktiskt kanske bosätta mig där, jag vill starta fotostudio med Michaela, jag vill gå lumpen, jag vill ... ÅH, jag blir galen. Jag behöver en forskare NU, som sätter igång och tar fram ett sätt att klona mitt liv till minst 5 parallella liv. Under tiden så tänker jag först och främst klara 2:an&3:an till hösten på LBS. Jag vill inte höra någon kommentar om att jag inte kommer att ha någon fritid. BUHU, jag kommer inte ha någon fritid.

Rain out.

När blev man så beroende av Facebook?

Äntligen(!) Så har jag skaffat en ny header. Usa-loggan fick åka ut. Det var nästan lite smärtsamt att släppa Usa, & att acceptera faktumet att jag faktiskt inte bor där längre.

Jag har orkat mig ur sängen nu iallafall. Fast..."I'm heading back there". Mår så mycket bättre idag än igår, natten var inte ett kalas.
Men iallafall, nu har ni en liten nyare, lite mer uppdaterad blogg att kika på.

Förresten! Dumt av mig, hur kan jag missa att tala om det... Himym Säsong 6 börjar 20 September! (Källa: Johan Benjaminsson, haha)

Life as we know it

Har ni tänkt på hur konstig kärleken är? Såklart ni har.
Det är så fruktansvärt svårt att tampas med de där första frågorna i något nytt-Vad vill du ha utav mig? Vart leder detta? Vad känner jag för dig?
Eller de sista frågorna på något gammalt- Vad känner jag för dig? Vill jag ha tillbaka dig? Har jag glömt dig?
Och de där frågorna som alltid gnager-Vad behöver jag? Vad vill jag ha?

Kärlek är så himla svårt. Ena dagen så är radarn igång, andra dagen ligger man i sängen med röda ögon med ett gammalt fotografi. Man analyserar sitt lyckliga leende på bilden, eller..var det verkligen lyckligt? Lyckligare än i den ensamma stunden iallafall. Så slänger man iväg ett sms i självömkan, -"Om jag bara fick vara i dina armar igen". Sen känns allt bara fånigt. Och så är radarn på igen.

En vän sa till mig: "Kärlek är skit". Då nickade jag med gråtbelagda ögon. Nu, skakar jag lamt på huvudet. Nej, den är så förbannat, galet, hiskeligt svår. Men inte skit.
För några veckor sedan tänkte jag: "Jag ska aldrig bli kär igen".
Nu, ler jag lite lätt. Klart jag ska, och jag kommer vara precis lika oförberedd som förra gången.

Äggbert

Jag tror faktiskt att jag ska försöka att göra en ny header när jag kommer hem idag... hmm.
Men nu ska jag väl slita mig ifrån datorn och försöka göra ett försök av min nya mäster-rätt, OMELETT! Jag ser mig nu som äggets konung. Kanske får lägga in ett ägg i headern som bevis till min dedikation, haha.
Skämt åt sido, kom över på lite omelett, de är faktiskt riktigt goda. Jag är inte helt hopplös bakom spisen trots allt. (Och nu ska ni som har lagat Gröna, brända makaroner med mig hålla tyst.)

Back in Sweden

Ja, jag vet att jag inte har uppdaterat på bloggen sen jag åkte till Usa. Men det har känts lite jobbigt. Bloggen har känts väldigt kopplad till Usa faktiskt. Och jag är väldigt rädd för att sakna allt där borta, för när jag gör det...så gör jag det mycket. Så jag får nog blunda och bara skriva lite på måfå.
Nä, men jag behöver ju göra en ny bloggdesign. Kan inte bestämma mig om jag har tid nu eller inte. Ut & springa eller göra bloggdesign...hum. Ut och springa. Adios! I'll be back.

Sista hela dagen i Usa.
Det har fortfarande inte gått upp för mig.
När det gör det, kommer det att bli svårt.

Sista dagen i skolan..

Busy weekend

Puh, denna veckan är INTENSE. Inte många lediga minuter. Men attans vad roligt det har varit. Fredag var det poolparty hos Shawn vilket var riktigt kul, god mat, bad, bus, kareoke och basket. Träffade också nya spännande människor. Lördag, så knackade Tracy på dörren och vi gjorde oss iordning för Hannah´s poolparty. Hon hade en stor Slip&Slide (presenning man lägger på en backe med en massa vatten och såpa på) och vi hade ett superstort vattenkrig.
Mitt hår känns som papper efter allt klor, men det var det värt, haha. Efter det så hade vi en överraskningsfest att åka till. Nere vid en sjö som några i familjen äger var det ett 70-tal personer som grillade, badade etc. Riktigt mysigt. Kom hem runt midnatt.
Sen på söndagen så begav vi oss till St.Matthew´s mall för att låta mig säga hej då till det fina fina köpcentrumet, haha. Nä men vi hade alla lite saker vi behövde plocka upp.
Idag är det Memorial day, vilket betyder ingen skola, vilket betyder att vi åker till HOLIDAY WORLD. Yey! (Typ som Skara sommarland) .

Kram på er!

Update!

Okej, så jag är verkligen usel på att uppdatera bloggen just nu. Men det är väldigt mycket i görningen just nu. Jag försöker ta vara på varje dag kvar.
Usch va svårt det kommer bli.
Usch va jag har saknat er.
Så wiho va trevligt att se er igen.
Men snyft va jobbigt det är att inte kunna vara på två platser samtidigt.
Imorgon har vi CTA Banquet (Drama-apartment), ska bli riktigt trevligt.

Idag var premiär för våran musikal: Once upon a mattress. Det gick jättebra och vi hade sjukt kul. Nu återstår 4 dagar av föreställningar kvar.
Tyvärr får man inte filma showen annars hade jag försökt att få upp ett klipp. Får försöka skaffa lite bilder.

Har svårt att få tid till att blogga just nu. Denna helgen är busy,busy,busy.

Ibland så vibrerar min telefon i väskan, och ibland hittar jag den inte genom att gräva med handen. Då vänder jag väskan upp och ned på så att allt trillar ut.
Så önskar jag hade jag kunde göra med den här dagen. Bara hänga den upp och ner
på och låta allt skit bara trilla ur. Då vore det lite lättare att hitta ljuspunkten i det hela.

Vi lever alla under samma himmel, men vi har inte alla samma horisont. / Konrad Adenauer

. Uh..

Man fick ju alltid lära sig när man var liten att det var viktigt att säga förlåt.
Men aldrig vad man gör när ett förlåt inte räcker.
Och man fick lära sig hur man borde göra rent skrubbsår på knäna.
Aldrig hur man lagar ett hjärta.

Ysh vilket svårt beslut. Kommer förlora många vänner.

_____

Men YEY, min telefon är efter tre dagar återfunnen! Glad, glad!

Hej. Nu sitter jag i skolan och kan föra över lite bilder från min lilla kamera.
Så, jag har kanske missat att bertta att Bardstown är översvämmat. (Det mesta är dock borta nu) . Därav har vi inte haft skola sen efter lunch i måndags. Men nu är vi tillbaka. Bara två dagar kvar innan helg, härligt! Haha. Och under de här dagarna har jag fått lära mig att köra med manuell växellåda, och paintball. Kul!


Haha, jag står på en skolgård. Så fint med en vattendroppe så perfekt över mitt osminkade ansikte,haha.
Lätta ankar, nu blir det vågor på land!

Folks vägar har varit översvämmade och det har fått ta båt över broar för att komma till/från sina hus.

Många hus förstörda..

Men efter översvämmning kommer solsken. Igår hade vi 30+ och uppåt. Nu väntar tech-week för musikalen runt hörnet.

Everything have an end...

Oj vad det åskar och blixtrar förresten.
Mina värdföräldrar sa att det är så våren ser ut här. Jag börjar vänja mig nu också. När fönstrerna skakar blir jag allt lite nervös dock.
Det är fortfarande grymt varmt ute. Skönt att min värdfar jobbar med airconditions.

Gör ett happy-skutt

Hade en väldigt fin kväll.
Hihi.
Och imorgon kväll blir förhoppningsvis också det.

Hela dagen idag har faktiskt varit väldigt bra.
Hurra för fina dagar.
Nu ska jag försöka få lite skön sömn som pricken över i:et.

Lite bilduppdatering

Det vart ju Prom. Det finns jättemånga bilder, men eftersom de ligger uppe på Facebook så har ju de flesta sett dem. Men för dem som inte sett, här är en bild på mig och min Promdate Enrique. En riktigt Gentleman som öppnade alla dörrar för mig, etc. Prom var nog den bästa kvällen någonsin!

Sen var det dags för lite Powderpuff Football. Tjejer spelar ju inte Football, men inte Powderpuff så ger sig flickorna på en match årskurserna emellan. Träningarna var jätteroliga och vi vann över Sophemores men när det kom till Seniors så var det redan avgjort att det var meningen att Seniors skulle vinna. Irriterande, men så är det tydligen alltid.

Laget! Powder Puff 2010!

Gametime. Seniors. Vi kämpade bra.

Sen så hade vi ett Kemi-labb där vi fick spränga ballonger. Vi får aldrig ta kort inne på kemin, men just den här dagen var jag tillåten att göra det. Jag och Tyler som nog är sämst i klassen på kemi, jobbade ihop. Iallafall så avskyr vi kemi lika mycket. Lyckat, haha!
(Hans blick säger typ "How yooou doing?!")

Eld var det här! Det ser ut som vi satte eld på ballongen. Men det är i själva verket Ballongen som exploderar efter som det är Hydrogen-gas i den. Jag lyckades bara fånga den en viss sekund.

Fisalisa

Livet är så nedrans elakt mot vissa ibland.
Och ibland finns det dem som sådär supernedrans känsliga.
Jag tillhör nog den senare kategorin.
Livet är egentligen sjukt bra, men ändå så kan minsta lilla grep få mig lite smådeppig.
Nä nu överdrev jag nog också.
Alla kan nog helt enkelt ha dåliga dagar. Vare sig det är dagens fel eller inte.

I have a spare eye, use it and then maybe you'll see me. I have a spare mouth, take it and tell me that I'm yours.

Såså, lämna mig inte kära läsare. Jag är nära till klar med vårat långa term-paper. Fredag ska allt vara klart. Imorgon tar jag mina sista senior-pictures och efteråt plockar Caleb upp mig för att umgås. Torsdag blir det plugg.

Alla Bäckängiter måste njuta av Kulturveckan kan jag tänka mig?

~ There is always two sides of everything. ~

Grönt gräs

Vet ni va det var för datum igår?!
4/20 (Ja så skriver man i Usa, Månad/Dag) , ja precis.
Men vad händer på den dagen då? Inget speciellt eller hur?
Joho då, de små redneckar-ungarna i Kentucky har fått för sig att det är Pot-day. Vilket alltså innebär att man röker på hasch. Jag trodde det hela var ett stort skämt.
Men sant som det är sagt, jag tror nog en fjärdedel av folket i de olika klasserna jag hade idag var höga. Det var nog det märkligaste jag sett. Och jag kan inte förstå att inte lärarna märkte något. Eller gjorde något åt saken.
Och jag som tyckte Sverige var konstiga för en kanelbulle-dag. Hmf.

På tal om gräs, så hade jag min första amerikanska fotbollsmatch idag. Representerade för juniors. Vi vann! Yihaa. Vidare till final på fredag mot Seniors.

She's aliiiive

Jag vet, det är väldigt tomt här.
Men jag måste få bli klar med det dumma undersökningspappret för Mr.Bradley. När det är över så har jag mycket mera tid.

PROM!

JAG ÄR SÅ PEPPAD!! PROM idag! Beth hade fixat så att jag fick få mitt hår uppsatt av en frisör och det blev jättefint. Jag känner mig så vacker med det håret. Vi har precis varit och ätit hela gänget och det var så grymt trevligt! Nu är jag hemma och gör iordning mitt smink. Klockan 6 ska vi samlas hos Michael´s och ta kort. Åh, jag är så förväntansfull.
Och min prom-date Enrique är SÅ snäll. När jag kom tillbaka från badrummet under middagen så reste han sig upp och drog ut stolen, haha. Så det känns bättre än jag trodde.Hade ju såklart varit roligare att ha Jonatan med mig, men det är kul att träffa Enrique en gång till innan jag åker.
Så, nu måste jag bege mig igen. Ville bara berätta för er alla, hihi. Jag är så glad och peppad.
Bilder kommer!
Adios

Lite bilder sen de kom hit

Walmart var en av de första sakerna de fick se. Här är de allihopa utanför.

Jag drog fram saxen och klippte Jonatans hår.

Han fick träffa tjejerna för första gången, haha. Kanske lite överväldigande. Inte de mest lågmälda människorna i världen.

Har haft med min Jonatan i skolan i 2 dagar. Han var blyg, men jag tror att det var kul för honom att se.

We're aliiiiive

Inget internet där vi bor. Får uppdatera lite då och då. Just nu är jag och Jonatan hemma hos mig, men jag saknar verkligen att sova här, haha. Men jag är för trött för att skriva massa på bloggen. Vi har det toppen bra!
Sköt om er allihopa!

Åh, PS. Mor, ring mig till min mobil imorgon kl 11 min tid, (och det verkar som att det bara är 5 timmar emellan oss just nu eftersom vi har redan haft vårdagsjämning) Så det borde väl bli klockan 4 hos dig!

Nöjd Mli

Yeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeees! Jag fick A(mvg) på kemi-provet! Alla förbaskade timmar av plugg lönade av sig! Nu räddade det mitt betyg, och från himla tråkiga konversationer om att bli hemskickad. Yes! Yes! Yes! Jag tänker hoppa hela dagen! Nu ska jag hoppa till bilen. Hopp, hopp, hurra!

Sverige besök

Nedräkning: 2 dagar!
Pirr i magen, ska bli så spännande att träffa familjen igen.

Nashville igen

Så, nu ska jag nämna lite om gårdagen. Jag kände inte någon på resan så jättebra, jag var lite nervös, men det är tur att jag inte är blyg. Lärde känna massa goa personer och vi hade hur kul som helst. Artclass & Photography klasserna möttes utanför skolan klockan 6 på morgonen. Sen tog det runt 3 timmar att komma till Nashville. Jag sov hela vägen förutom när vi hade ett frukost-stopp på Burger king, haha.
Första punkten på schemat var ett museum. Jag ska vara ärlig, det var skittråkigt. Bara massa tavlor på ängar och blommor som såg likadana ut. Våran lilla guide pratade om dem som om de var hennes egna barn allihopa. Så förlåt lilla tant, jag tyckte inte dina små barn var allt för unika.
Efter det, ett annat museum, där det fanns en artquest (göra lite egna pyssel-saker) vilket var riktigt roligt. Jag hängde mest ihop med Gabby och Nicole, vilket var två riktigt trevliga tjejer.
Men jag tänker hoppa fram i schemat, förbi en punkt, men jag vill berätta om de två bästa. Studion. Vi hade ju fått höra att vi skulle till en musik-studio. Alla var riktigt förväntansfulla, för Nashville är ju musikens stad. Det är ju vad det är känt för. Själv målade jag nog upp en bild på ett högt hus i glas och rätt pimpat alltihopa, haha. Men när vi kom till området, trodde alla att vi var vilse. Det såg ut som vilket villaområde som helst. Lite surmulna steg vi av bussen och visste inte riktigt vad som väntade oss. Vi steg in till det lilla huset, och ändrade snart uppfattning. Det var grymt litet men väldigt fin utrustning och man kunde se att det var påkostat. Killarna pratade en lång stund, berättade och lärde oss lite om inspelning. Men detta var studio B, vi skulle över till studio A snart, och det visade sig vara en helt annan femma. Stället var majestätiskt på insidan. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det. Det var kungen av studior, wow säger jag bara. Hela huset var byggt på en speciell akustik matta/mark för att ta bort så mycket vibrationer som möjligt, väggarna var av ett alldeles speciellt material, osv. En kille från Hollywood var inne i studion och alla tjejer hade svårt att släppa ögonen från yngligen. Men kan väl inte klandra dem, när de är vana att se killar med jeans, boots och John Deere-tshirtar, haha. Killen där inne berättar lite om artister de haft där, Chuck Berry, Miley Cyrus, Avril Lavinge, Tom Jones, och massa andra. När de berättade om Avril, så blev jag alldeles nostaligisk. Hennes album Complicated (Med låtar som Sk8ter boy, Complicated t.ex) var inspelad där, och det var ju något som jag verkligen gillade när jag var yngre. När jag kom tillbaka ut till bussen var jag bara tvungen att leta upp Avril på nostalgi-spelningslistan på min ipod. Det var lite mäktigt trots allt.
Men vi lämnade Hollywood killar och tusentals mixerknappar för att bege oss till en dinner-theater. Och jag börjar bli för trött för att förklara, men det var så sjukt roligt. Jag vet inte när jag skrattade så mycket senast. Jag önskar att jag hade spelat in det, men jag tog inte med mig kameran till middagen så dum som jag är.
Sov hela vägen hem till Kentucky och klockan 2 hämtade Stacy mig vid skolan.

Idag har vi städat hela dagen. Känns bra nu efteråt. Men jag har nog aldrig städat så mycket i mitt liv. Jag dammade, damsög, rensade, skurade, skrubbade, torkade lister, städade undervåningen och badrummet, tvättade alla fönster osv. Oerhört tråkigt, men det känns ändå riktigt härligt med nytvättade lakan, en svag doft av syrligt rengöringsmedel och lavender, och varenda låda är sådär fint organiserat, haha. Det kommer vara stökigt imorgon igen. Och Beth är som trevligast mot mig när jag städar, så det blir alltid en dag utan tråkigheter, haha. Efteråt tog jag gitarren och satte mig i solen på kullen och spelade. Vi bor så högt upp, så det känns alltid som att hela villaområdet hör mig. Riktigt mysigt. Vi gick alla ut och åt Mexikanskt, och jag och Ashly bestämde oss för att åka till St.Matthew´s mall imorgon, yey! Jag älskar St.Matthews! Forever 21, här kommer jag!
Förövrigt har det varit riktigt varmt de senaste dagarna. Legat på runt 20 (26 i Tennessee) grader.

Godnatt!

Jag, Nicole och Gabby på trädgården till första museumet

Från vänster u.: Jag, Holly, glömde av namnet, Carrie, Hanna

Supersöta tjejerna Gabby och Nicole

Världens största inomhus-staty

Så söt!

Studio B. Chuck Berry!

Hur shöven håller man koll på alla?!

Mysigt.

div>

Amazing!

Kom precis hem från Nashville, halv 3. Jag tänker sova bums. Men det har varit en FANTASTISK dag/kväll! Det är såna här dagar jag blir påmind om att det här året i Usa är den bästa upplevelsen jag någonsin haft. Godnatt! Bilder kommer imorgon.

Nashville

Hej! Kort inlägg för jag skriver från ipoden. SUPERSTORT tack till alla fina kommentarer till förra inlägget, jag blev jätteglad. Imorgon åker jag till Nashville, Tennessee med foto-klasserna. Ska bli riktigt roligt! Men eftersom vi ska åka härifrån halv 6, så tänker jag sova. Natti, natti!

Dotted Dotter

Iiiiiiih! Jag har världens sötaste klänning! Så glad och trevlig överraskning. Under Halloween i skolan så var en tjej i dramaklassen utklädd till en docka. Hennes klänning var prickig i massa härliga färger. Jag kunde inte släppa ögonen från den, och jag var bara tvungen att tala om för henne hur fin den var, varje gång jag såg henne med klänningen. Sen såg jag den inte mer, den där fina, glada klänningen som hon bar i skolan den dagen. Jag fick åtmindstonde ett kort på den. Men...
Idag
Precis innan min 3:e lektion så möter jag Siena inne vid toaletterna. "Hi Emilie. I have something for you." (Sådär lagom knepigt att höra inne på toaletter, haha) Sen sa hon inget mer, och jag fick gott allt ta och följa efter henne. Vi går in till aulan och där drar hon upp en påse, det tar mig några sekunder innan jag förstår vad det är. Klänningen! Den fina, fina klänningen!
Jag börjar hoppa och springer iväg för att prova. Jag var jätterädd att den skulle vara för liten eftersom Siena är väldigt nätt och ja, Usa har ju lagt sina sockriga händer på mig om man ska uttrycka det så.
Men zipp...den var som gjord för mig. Jag snurrade runt och log hela dramalektionen. Fast, sen fick jag byta om till dumma dresscode-kläderna igen. Men väl hemma igen, åkte den snabbt på igen.

Nedräkning

Godafton i stugan! Idag så har jag kollat in vart jag, mor, Dan, mormor och Jonatan ska bo medans vi är i Bardstown. Det är hos Krystals mamma Kathy, och jag har tidigare aldrig varit där. Kathy kom och hämtade mig och det var ganska ute i buschen helt klart, men när jag kom in, oj, oj, oj, så fint det var. Och galet stort. Jag och Jonatan kommer ha hela nedervåningen för oss själva, som även har eget kök och grejer, haha. Jag är otroligt peppad.

8 dagar kvar. Jag kan inte bärga mig.

Tantaño

Jag har fått lite uppmaning om att det är dags att uppdatera bloggen lite. Skönt med lite folk som kan sparka en i baken lite grann. Kan ju berätta att jag fallit tillbaka till ett gammalt beroende. Som jag aldrig trodde att jag skulle få tillbaka.
Paradise hotel. Senast jag såg Paradise hotel måste ha varit det där året med Olinda, Patrik och hela köret. Och efter det så tyckte jag bara det var allmänt omoget och tråkigt. Men så en kväll häromveckan så kollade jag runt på Tv4-play på min ipod och såg att det fanns ett avsnitt av Paradise hotel. "Äh, jag kan väl ta och kika" , tänkte jag och klickade upp videon. Sen så var jag fast igen, även om det fortfarande är lika omoget, tråkigt och för mycket av vardagen, så är det något med de svenska skönheterna och intrigerna som fick mig att kolla på avsnitt 2,3,4,5 och så idag, avsnitt 6. Och även om jag önskar att jag kunde säga; idag var sista avsnittet jag ska kolla. Men som en rökare, så vet jag, att imorgon innan jag går och lägger mig, så kommer jag ligga med ipoden i handen och lyssna på baktal, tjabb och konspirationer i den mexikanska värmen.
Ska bryta av med lite härligt The 70's show innan jag går och lägger mig för att balansera upp det lite grann.

Förresten, jag pratade med världens finaste Jonatan idag. Det är så konstigt att man inte träffats på så länge, känns alltid lite konstigt i början som om att man inte känner varandra, men snabbt så ändrades det, och en stor saknadsvåg kom över mig. 10 dagar. 10 korta dagar och sen får jag slänga mig i hans famn.

God mo..z,ZzzZ

Ysh, jag hatar mornar. Känns som om att det inte spelar någon som helst roll om man lägger sig tidigt eller sent, man är ändå lika gnällig morgonen efter.
Nu för tiden tar det runt10 minuter för mig att göra mig iordning hemma, jag orkar inte riktigt bry míg allt för mycket. ´
Ögonen har fallit ihop 3 gånger medan jag skrivit detta. 4. Om jag bara kunde på sova lite till.

Dagarna kommer dagarna går, på roys och rogers mack

Ledsen, men jag har inte några som helst spännande nyheter att berätta. Har varit ett par helt vanliga dagar. Tiffany fyllde 17 häromdagen och hon sken som en sol, fina Tiffany.
Det börjar närma sig hemfärd, och för er som undrar när jag kommer hem så kommer jag hem Fredag morgon den 4:e Juni i svensk tid. Tänk, det är så snart. Kära hjärtanes. Sjukt jobbigt och trevligt på samma gång.
Men bara 14 dagar kvar tills Mor, Dan, Jonatan och Mormor kommer hit, åh va jag längtar.

Knäppa mamma ringer till mig, kvart över 4 på natten i svensk tid, och frågar "Vad ska jag ha på mig?!" Haha.

Imorgon är det fredag, ska bli himla gött. Puss och kram ses på stan!

Skitteknik

Jag kan inte få de dumma videosarna att fungera. Och jag tog knappt några bilder när vi red.

Vivi tyckte inte riktigt om det där med cowboyhatt. Hon ville nog ha en sombrero, hehe.

Jag och Rawhawd. Himla härlig häst. Har bara hört så mycket dåligt om honom, men underbart. Energi/hyper hela 5 timmarna vi red. Häst som passade mig fint! Haha

Whitney med Sam. Jag var lite nervös över att Sam skulle sköta sig på en sån lång ridtur. Whitney också. Jag visade henne lite av övningarna jag har jobbat med honom. Och de kom så fint överens. Glad att hon kom med, lite mer fniss och skratt på det viset.

Sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura min

Som alltid, så försvinner min överdramatiska ledsna min fort. När jag väl var ute och sprang så släppte jag allt. En random hund sprang med mig nästan halva vägen innan han sprang hem, solen sken gott och på vägen hem mötte jag Stacy och Madison i skåpbilen Stacy jobbat på ett tag. Jag hoppade in och vi åkte en liten testrunda. Solen gick ner, vi kom hem och grillen stod ute. Hade vi tagit ut en person ur bilden, som var på ett bajshumör, så hade kvällen varit helt fantastisk. Ashly kom hem efter mitt sms och hon var beredd på att försvara mig, men det höll sig lugnt och fint. Sen åkte hon vidare. Jag saknar henne redan. Mina fina, fina syster.

Sen pluggade jag någon timme kemi och nu äter jag jag jordgubbar och ska läsa lite i min bok.
Imorgon ska jag åka med Stacy och jobba. Ska bli intressant faktiskt.

Menat för andra öron

Låg på balkongen medan mina värdföräldrar var i maskinhallen. De verkade inte veta att jag var där. Hörde ett samtal jag inte skulle hört, och nu vill jag bara... Uh... Jag måste ut och springa en runda och få ut allt.

Horseride

Hade en fantastisk dag idag!
Inte ens min värdmors försök att trycka ner mitt humör lyckades.
Men jag är för trött för att berätta om alla äventyr nu, så .. au revoir!

Dan-the-man & Lotta-the-potta

När katten är borta, dansar råttorna på bordet ;)
Haha. Jag längtar tills ni kommer hit :)

Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!

Hej hopp galopp!
Ja galopp var det minsann... min första ridlektion med Vivi och hon blev avkastad. Himla osis. Men hon är okej och vill fortfarande med på långritten på lördag. Jag är så peppad! Ska försöka byta in min cowboyhatt till en större storlek imorgon och sen far vi på lördag. Yey! Jag är spänd inför hur Sam ska uppföra sig, men åh, jag kan inte bärga mig.

Hahahahaha.... mina fina bokvägen pojkar (Ja, jag vet att många saknas, men det fanns inte pojkar nog tyvärr. Så förlåt!) Surt bara att de där sträcken vid munnen blev så fula. Men ändå: hahahaha!

Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!

BananPure...n

Attans, man kan tydligen säga att Banan är ett bär.

"Svaret på frågan är alltså: Bananen är både ett bär, en frukt, en grönsak, den växer på en ört."

Fast: "Det är mer eller mindre allmänt accepterat att man nästan bara kallar väldigt små frukter för bär. "

Dumma Lina, jag blev envis. Frukt. Punkt slut.

"Banan är inte potatis" .... Verkligen?

Förfrusna bärbananer

Tjopplan-sa! Här kommer jag!

Idag: vanlig dag. Men jag tänker fokusera på att min underbara, fantastiska Malin, ringde upp mig på msn idag, med cam och hela faderullan, fastän klockan var tokmycket där borta i Sverige. Hon spelade en sång för mig på gitarr och jag blev riktigt rörd. Jättefint var det.
Men denna känslosamma stämningen kan ju inte vara allt för länge, iallafall inte när det är vi två som pratar. Eller borde jag säga... när Malin pratar?! Haha.

Malin: Så, idag, så åt jag en sån där Smoothie, och jag tyckte den verkade hård, så jag sa till Anne: Titta! Och så vände jag på den upp och ner, och SPLASH, så hamnade allting på mig i soffan! Haha! Och sen när jag skulle visa mamma vad jag hade gjort, så fanns det fortfarande lite kvar...tror du inte jag gjorde det igen?!

Emilie: Hahaha! Malin, det är ju en Smoothie! När är en Smoothie hård?!

Malin: Ja...men det var ju av förfrusna bär...

Emilie: HAHAHAHAH! Förfrusna?! Haha! Hur är bär förfrusna?

Malin: Men..haha.. Det var ju en såndär Bärmix, liksom bananer...

Emilie: Bananer?! Banan, ett bär?! HAHAHAHA

Malin: Men...hahaha...

Emilie: This is going on my blog!

Ritch ratch fillebom bom bom bang AJ!

Har något nytt att kryssa av på min "Amerikansk high-schools-film-känsla-lista" : Slagsmål.
Nej, mamma, som nog hann få hjärtinfarkt, jag var inte inblandad. Men det skedde i koridoren. Mellan två tjejer och istället för att ta isär flickorna så kom folks mobiltelefoner upp. Video-sparat för andra tillfällen och delat till folk, på rekordtid, som inte fick "äran" att se djungelkampen.
Det hela var egentligen ganska hemskt, speciellt att ingen, av säkert 40 pers, drog isär dem. De blödde något rejält.
Fast jag var ändå lite fascinerad. Men bara för att jag kände att jag var i Usa.

Swemerican Pajren/Pyren

Fick mitt papper idag om mina flygtider. Jag ville le och fälla en tår på samma gång. Fy va sorgligt att lämna allt och alla. Fy va härligt att träffa alla igen.

Politik Pyrén

Puh, jag är glad att jag inte är politiker. Mitt temperament är alldeles för dåligt. Jag skriver just nu en viktig, betygbetydande, lång research-uppsats för engelskan och jag valde såklart ett på tok för svårt ämne: Amerikansk sjukvård och dess försäkring. Poängen med uppsatsen är att man ska lyckas skriva så att man kan övertyga någon om sin egna åsikt. Vara riktigt stark i sina argument. Tjena...det är ju vad Obama håller på med just nu, och se hur det går för honom.
Blev inte bättre av att familjen jag bor med är galet konservatister. Och vad som började med att jag sökte efter lite hjälp med min läxa, slutade i en stor debatt, fyra mot en. Och det är där jag blir klen. Arga ögon som kollar på mig, och med menande blickar om att jag har fel. Jag blir arg. Speciellt när folk börjar avbryta. Barnet i mig vill skrika, räcka ut tungan, stampa i golvet och gå iväg. Men jag har väl blivit mera vuxen nu, så jag avslutade argumenten diplomatiskt och återgick till pluggandet. Men väl där... mer tonåring än vuxen igen. De hade dödat mina starka argument, och jag blev nervös och fick skrivkramp. Stirrade på pappret i vad som kändes som en evighet. När jag gick ut från datorrummet, var mitt humör allt annat än glatt. Hade jag fått passerat soffan där Beth satt i, utan någon kommentar, hade det hela varit smärtfritt. Men istället så säger hon en kommentar med ett litet hånleende och det behövs inte mycket för att jag ska ta åt mig nu. Jag svarar kort med något som nog var lite dålig attityd och råkar, (Jag lovar att det inte var med mening) smälla igen källardörren efter mig. Jag ångrar mig så fort jag sagt det och jag hör mitt namn, argt ropas. Jag känner mig som en 13-åring igen och det vill jag ju inte vara. Så när Beth kommer hack i häl på mig ner till källaren, så ber jag direkt om ursäkt. Säger att jag bara var stressad, och att jag verkligen inte menade att ha en dålig attityd. Jag skämdes faktiskt, riktigt rejält. Och jag fick mitt papper klart.
Jag är glad att jag inte är politiker.

Jumprope-dance

Kommer ni ihåg när alla tjejer i mellanstadiet hoppade hopprep på rasterna? Nå, när man ser sånt här så önskar man att man fortsatte, haha. Kolla på hela, det är sjukt...häftigt.

Eftersom jag har världens bästa mamma, så löste det hela sig väldigt bra. Och tack mor, det gjorde min dag att få prata med dig.
Så nu lägger jag upp bilden på mitt öra igen, som jag imorse i panik tog bort ifrån förrförra inlägget.

Okej, emergency. Jag är i trubbel. För örat. S[... mamma, jag ringer dig efter skolan. Svara inte p[ n[gra mail.. (Har nog skrivit till dig ;verallt mamma, haha)

Snooze

Så, jag älskar att sova. Det är ingen hemlighet, och alla som känner mig väl vet att jag sover mycket när jag har tiden för det. Men, jag sover också väldigt tungt. Och när jag blir hastigt väckt, då blir jag väldigt förvirrad. Idag, när mitt alarm ringde klockan 6, så tryckte jag på den farliga knappen, Snooze. Halv 7 kunde jag allt unna mig, tänkte jag. Den blev halv 7, och jag vred segt på mig och tänkte "Bara fem minuter till... Nej Emilie, då kommer du inte vakna nästa gång.. Men..Jo..Bara fem minuter" ... "Klick"
Nästa gång jag öppnar ögonen så lyser min klocka malligt; 07:50. Jag flyger upp. Jag skulle ha lämnat huset för 40 minuter sedan! Virrigt så rusar jag upp för trappan, de kunde väl inte bara lämnat mig? De skulle ha kommit ner och väckt mig om de inte hört ljud från undervåningen. Jag har ju aldrig försovit mig här innan. Men Beth var på dåligt humör igår, kanske hon var arg?
Förvirrad och nyvaken står jag i köket som ett fån i pyamas. Då hör jag ett välbekant prat från de andra sovrummen. Jag springer dit. Där står Stacy, och i sängen sitter Madison.
"What happened? What happened? I don't understand?!" Jag var så otroligt förvirrad. Stacy började skratta och de svarade mig inte, bara iaktog mig och skrattade. Tillslut, säger Stacy:
"Y´all have a snowday today..ha ha!"
"What?! .. o..oh..."
Så lade jag mig i sängen med Madison, och somnade på någon sekund.

Fånigaste snödagen, för det var typ bara frost ute, men men. Jag var på sätt och vis glad ändå, för Ashly skulle opereras idag, och jag ville så gärna åka med till sjukhuset för att vara där när hon vaknade upp. Så vi åkte till Lousville; Stacy, Madison och jag. Operationen gick jättebra men det är alltid så svårt att se, någon man tycker så mycket om, i smärta. Men hon fick åka hem samma dag, så ... det var bättre än förväntat.
Vi åkte och åt på en restaurang jag inte ätit på innan och jag åt de största köttbullarna jag någonsin sett. De var stora som tennisbollar om inte större, ha ha. Efter så åkte jag till Ane, och senare på kvällen så åkte vi tillbaka för att kolla till Ashly, som var hemma hos sin mamma.

__

Sträckgubbar och snögubbar

Snöjsan höjsan! Hoppas ni lever och mår bra, och att ni inte kvävs av all snö. Vi har tillbaka kallt väder igen, till min besvikelse. Jag antar att jag får dansa soldansen igen.
Tusen Tack för alla fina och mysiga kommentarer till våran video! Jag läste upp dem för Madison och hon sken som en liten sol av stolthet.
Det händer inte så mycket här för tillfället, dagarna rullar på. Musikalen börjar arta sig, och jag blir mer och mer stressad över att åka hem, med allt prat om biljetter, packning och annat tjosan. Fast det är ju faktiskt ganska lång tid kvar. Kommer sakna allt och alla så mycket. Fast det ska bli nedrans gött att träffa alla er igen dock.

Förresten, tro det eller ej, men jag ska faktiskt ge mig på ett försök i att sy. Jag satt och skissade lite idag, och så insåg jag att jag tyckte om flickans, på min teckning, klänning. Så banne mig, jag bestämde att jag ska köpa tyger på Walmart och ge det ett försök. Och jag får säga som min fåniga kompis Tyler skriver när man frågar honom något angående en läxa : GBG! (God bless Google) .

Soldans

Hej hopp snötopp!
Stacy och Ashly är i Tennessee över helgen för att Ashly ska göra sitt stora yrkestest för Paramedic. Hon var supernervös, men vi hoppas på det bästa! Vi har varit i skatehallen igen och Caleb jobbade. Han var superdum hela tiden mot lilla mig, haha. Men jag vann iallafall en tävling, vilket jag är ganska säker på att han fuskade med... För...jag är skitdålig verkligen, haha.
Iallafall, i fredags så pratade jag med Simon, som skulle upp till Stockholm för att se Rammstein och Combichrist. Han berättade att de varnade för snöoväder, att han hoppades att det inte skulle bli för jobbig väg upp. "Hmm..hmm", tänkte jag och använde min superhjärna. "Jag får nog ta och göra en soldans..."
Sant som det är sagt, jag gjorde en soldans, tillsammans med min kompanjon Madison Faulkner, och tro det eller ej, men idag (dagen efter) så var det 52F¤ ute och solen sken gott! Men för att soldansen ska gå ända bort till er... så får jag nog ta och visa er den.

Och våran improviserade sol-låt gjorde nog sitt, haha.

Tattoo

Jag har en ovana av att måla på mina armar, (Ja, mamma, jag vet att du avskyr det) men idag så var det folk som frågade mig om den var riktig, haha! En dum freshman-kille i våran musikal lurade jag. Han gjorde en grimas och sa: "Aouh...I've heard it's really painful to have a tattoo done there"
Jag svarade med: "Well..I'm tough. I'm foreign." och gick iväg, hehe.
Nu ska jag iväg med Ane. Adjö!

Sweden...sweet, sweet Sweden

Går och lägger mig lite extra glad ikväll.
Såg matchen (Eller ja, jag kollade upp från datorn ibland för att se om siffrorna ändrades, haha) mellan Sverige-Tyskland fastän jag inte bryr mig ett dugg om Hockey. Härligt att Sverige vann.
Nu kanske vi äntligen får skola imorgon. Hoppas det. Börjar bli uttråkad hemma. Så tänker gå och lägga mig i tid. Godnatt mina landskamrater, haha.

En liten chock

Jag satt och kollade på aftonbladets webbtv, kom in på en modevisning och försökte få lite inspiration. Plötsligt kommer en kille upp på skärm och jag tänker "Fina kläder, nämen se där, där är Jonatan.. ... ... VA?! JONATAN?! " Jag var tvungen att spela tillbaka några gånger för att se att det stämde. Men javisst, där går Jonatan med långa hårförlängningar.
Det var coolt. Fast samtidigt ledsamt, att jag inte hade en aning.
Du kan se Jonatan ungefär en minut in på klippet.

http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/sofismode/article6537891.ab

(verkade hända något med klippet jag lade upp) (Sen lyckades jag klistra in fel länk, men nu så!)

För er som har sett saw: Har ni sett "The annoying Orange" ? Haha, jag antar att jag är lättroad en dag som denna.

Boll

Folk frågar mig om fotbollen, och jag trodde att jag hade förklarat men tydligen inte.
Här i Usa är ju alla sporter i samband med skolan. Det är inte som i Sverige att det är olika klubbar. Sporterna håller inte på året runt. Just nu är det basket och simning, vilket närmar sig mot sitt slut. Efter det så börjar Track, Tennis och brottning till sommaren börjar. Juli - September/Oktober är det fotboll och amerikansk fotboll. Visserligen har competetive soccer börjat, vilket innebär att det är små egenihopsatta lag runt över hela landet som spelar, men det är väldigt dyrt och det krockar med min musikal som jag har övning med 3-4 gånger i veckan. Så ingen sport för mig resten av tiden. Om man inte räknar dansövningarna i samband med musikalrepen då.

Mitt humör är på botten idag, grinig och jobbig. Så ett tips är att inte prata med mig idag, heh. Adios.

Massa hjärtan till er!

Grattis på alla hjärtans dag Sverige!
Fick paket från Sverige i fredags, vilket jag blev jätteglad för! Tack mamma! Och här hemma är saker så otroligt bra just nu. Beth gjorde en sån gullig sak för mig häromdagen. Vi pratade om alla hjärtans dag och vi pratade om att alla utbytesstudenter hade en pojkvän här och att dem köpte presenter inför alla hjärtans dag. Jag sa att jag inte trodde att Jonatan visste att det var alla hjärtans dag ändå, (Förlåt Jonatan men du och datum, hehe) och sen sa vi inte så mycket mer om det. I skolan är alla hjärtans dag en väldigt stor grej. På morgonen såg man killarna komma konkandes på rosor, choklad och stora nallebjörnar. Och under fjärde lektionen så sände de ut någon som är kallat "Crushes" som någon hade skickat till en. Vilket var pojk/flickvänner. Men under sista lektionen var det ytterligare presenter som sänts till en, de rabblade upp massa namn i högtalarna. Min klass var så högljudd så det var omöjligt att höra. Lite senare, innan vi skulle sluta, så säger dem: "And the people that still need to come to the Media center: Lindsay ... , Emilie Pyrén ... " Jag blev så förvånad och rusade dit. Där får jag en stor, vit nalle med små ballonger och choklad. Hur fin som helst, jag öppnar kortet och där står det: " Love, Jonatan" Haha. Jag förstod ju att det inte var från honom, men att Beth gjorde så, var så omtänksamt. Fast hon förnekade hela tiden att det var hon , men haha, ja. jag blev glad. Igår var jag med Vivi igen. Vi var ensamma hemma och tog oss en latmask-lördag. Vi beställde pizza till dörren och kollade på massa film. Och jag fick prata med lite mexikanska människor och jag var så förvånad över hur mycket spanska jag fortfarande förstod. Det tar emot att säga det, men det får jag tacka Jesper Swanson för.
4 chokladkakor fick vi, och en åt jag och Madison upp i ett nafs, haha!