Vilken underbar helg!
Teaterföreställningarna har gått toppen, och igår gick hela gruppen ut och åt på Zeus. Så fantastiskt gott och lika fantastiskt trevligt. Och inatt drar jag till Stockholm med Julia, tillbaka på tisdag. Kommer bli mycket trevligt!

Jonatan berättade att de skulle vara borta TRE veckor i Thailand vilket betyder att jag bara har 43 dagar kvar med honom och att han inte är hemma när jag åker.
Så när jag kom hem gick jag och grät lite i kudden. Fast jag skyller på värmen.

Mamma och Dan köpte en nästrimmer häromveckan. Testade den igår. Den funkade ASBRA!

Okej det är min lugg som ligger där. Och jag saknar den.

Jag gillar månadsdagar. De är mysiga och nästan lite så där bubbliga som när man var nykär.
Precis som sodastream i stora vinglas med pil-isbitar.
Jag fick uppleva båda sakerna igår. En bra dag.

Förresten. Jag och Jonatan har 1 år och 8 månader ...tror jag. Det är idag iallafall.
Japp japp. Det är trevliga grejer det.
Chip chip!

P.O/Mli

Imorgon är det premiär.
Jag är Dagny.
Jag ska stå på samma plats igenom hela föreställningen.
Jag ska städa.
På samma plats.
Pjäsen är 1½ timme.
Mitt område är nog 1 kvadratmeter.
Great.

Det kommer bli succé! Yihaa!

Jonatan hjälpte mig med att sätta upp affischer i Fristad igår.

E: Vad tror du att du kommer komma ihåg från din tonårstid när du är vuxen?
J: Det här. *Pekar på oss två* Du då?
E: All teater och allt, känns som det tar all tid.
J: Meh, mig då?
E: Puh, tänk alla pojkvänner som rusat förbi, det är nog ingen som sticker ut från de andra.. (ironisk såklart)
J: Seriöst? Du kommer väl komma ihåg mig?
E: Haha, men du, tänk själv. Om 20 år då har man hunnit ha så många pojkvänner så då kommer ju inte det här vara något speciellt. (Fortfarande helt ironisk)
J: ...
E: Men, dumme! Klart jag kommer komma ihåg dig! Va tror du?!
J: Du lät seriös.
E: Tss! Haha.
J: Förresten så ska vi aldrig göra slut heller.
E: Va söt du är...
Då kommer jag väl inte glömma dig förrän jag blir senil då.
J: *Nöjd*

Det finns så mycket att säga till dig, men puss.

Okej, ett TREDJE inlägg. Men nu är det bara för att berätta om min otur vs mitt flyt.
När jag åker iväg mot bussen med min moped (Ja, här på buschen måste man fortfarande köra moped ibland fastän man är över moppeåldern) med ganska lite bensin i tanken så inser jag på halva vägen att ; "NEJ! Jag har glömt min uppsats hemma!" Så jag får helt enkelt vända om med tanken att jag nog hinner ändå.
Med uppsatsen i handen inser jag att jag måste tanka och letar efter bensin kortet. Ringer mamma och frågar om hon sett det, och javisst har hon det. Till och med beslagtagit det då jag enligt henne inte "värnar om kortet på rätt sätt" (Det låg utanför min plånbok på skrivbordet) .

Ringer tjejerna i skolan för att beklaga mig men Ellinore med sin lugna röst förklarar för mig att matten är inställd. Haha. Sånt flyt trots allt.

Nu hinner jag ju faktiskt duscha iallafall. Tjo va gott.

Jag tyckte det var dags för sanningen. Så här ser jag ut oredigerad.
Dejt ikväll? Någon?

Puh jag sa ju att jag var dålig på att komma iväg. Nu måste jag fara till min buss. Chips!

Jag brukar alltid få höra att jag är en tidsoptimist, men jag har äntligen funnit det sanna svaret på den högt intellektuell-krävande frågan.

Världen är alldeles för spännande för en sån liten nyfiken filur som jag. Finns nya äventyr i varje hörn. T.ex som en svart, stor, liten, glänsande laptop som bara står där lockande alldeles svart, stor, liten och glänsande när man egentligen borde hoppa in i duschen . Men äh...jag får väl bara hälla en påse mjöl över flötet på huvudet. "MOHAHAHAHA-HAHAHA-HAHAHA-HAHAHA-MHMRRGGG"

(De som fattar är bäst)

Ok. Skolan var det ja. Adjö.
Åh, ett piano!

Arenakampen

Inte någon hejjarramsa än, men fy shöven vilken laganda vi LBS´are hade.
Och mysiga Viskastrand som tydligen ville hjälpa oss med att baka lite sockerkaka var generösa och lånade ut ägg. Jag fångade mitt med magen. Och med kameran. Suck.

Bra kämpat laget iallafall! Nästa år tar vi allihopa.

Hang Over

Nu får inte råttorna dansa på bordet längre.
Den ljudkänsliga katten är hemma igen.
Så för att få mitt tonårsrebelliskavolym-inre tillfredställt så får jag allt fara till Klubb 033 och lyssnar på när Hang Over spelar ikväll.
Om jag bara kommer ur denna... zzZ.. underbara.. zZ... säng...

ZzzZz.

Länge leve snoppen

Vi på LBS fick en föreläsning av Frida Klingberg om orgasmer, genus och sexualitet ur ett feministiskt perspektiv idag. Och allt jag tänkte under hennes förklaringar om hur vi kvinnor inte behöver männen var;
"Länge leve snoppen..."

Fade out

Många hör jag säga att det är superstressigt i skolan den sista tiden. Att lärarna brassar på så mycket det går. Men inte på lilla LBS inte, våra dagar börjar liksom gå in på en fade out och bara försvinner ut i intet. Jag hade gärna spenderat lite mer tid med klassen.
Fast...vem tackar nej till en sovmorgon?

Mån: 13:00-16:00
Tis: Ledig
Ons: 8.00-11.00
Tors: 8.00-15.00
Fre: 8.00-11.00

Och den som säger att media är slappt skär jag näshåren av, vi har bara lite mer omtänksamma lärare. ;)

Jag älskar ditt fruktansvärda snarkande

Det känns så vuxet på något sätt och ha hela huset för mig själv och med Jonatan här.

Att få krypa ner i sängen och spela lite tv-spel fastän man vet att klockan redan är aningen lite för mycket.
Att dra fram datorn i knät, skriva blogg och då och då slänga ett öga på en slafsig, underbar pojk med majonäs i mungipan, fullt koncentrerad på tvskärmen.
Att sedan släcka och lägga sig tätt, tätt intill varandra och sedan somna till ett fruktansvärt snarkande.

Det känns lite vuxet på något sätt att verkligen älska varandra, trots våra svagheter.

Känns som om jag kör lite Twitter-stil på min blogg nu för tiden.
Kl är 10:04 och jag börjar inte skolan förrän om 3h. M-m-mm!
Nu drar jag nog fram saxen och leker lite med håret.

adjo.

2 stycken 90 sängar=180cm säng , är UNDERBART!
Måste bara tillägga att Viva la bam tar Jakass hårt. Jakass är aningen besatta av spyor.

Tjejer, om ni läser detta. Imorgon blir det PP-möte. Har en stor sak jag vill berätta, hihi.

Shit det går så upp och ner just nu med oss. Kan det inte bara hålla sig bra ett tag snart.

Men jag har fått en till säng i rummet, det är svingött! Det kommer bilder senare.

Fredag.
Behövs det sägas något mer?!
För mindre klyftiga ,okej.
Skönt! Fast med 3 ö och 5 utropstecken. Minst.

(Ni som sett på bilddagboken, det är inlägget under, inte detta.)

Jag satt hemma och var lite besviken på honom och så plötsligt plingar det på dörren.
Mamma öppnar och utbrister; "- Nämen! Hehe."
På väg haltandes ut i hallen hinner jag förstå att det är han.
Och han har en stor blombukett i famnen;
- Förlåt! säger han och drar in mig i hans famn. Förlåt för att jag missade utställningen idag. Jag hade velat vara där.
Då går det inte att vara besviken. Inte ens en gnutta sur.

GLAD!

LBS hade ett Sommar-expo idag. Alla 2:or och 3:or (?) hade kämpat med att fixa iordning och de hade verkligen gjort skolan hur snygg som helst, bra jobbat! Och så hade de då lite foto-utställningar och så vidare.
När jag sitter på tåget och vi i teatergruppen precis blivit klara med att bli intervjuade av BT ringer min mobil.
"
Vaara: Du har vunnit årets bild!!
Jag: Va? Eller va...VA!?
Vaara: Jaaaa! Grattis!´
Jag: *Alldeles för höga och pipiga ljud*
Jag: ...Jag kommer!

Jag är väl inge vidare jätteduktig men jag var nöjd med bilden så jag blev hur glad som helst när jag (Tack vare Vaara och såklart LBS) såg den hänga där på väggen bland andra superfina fotografier! Bilden vet jag dock inte om jag vågar lägga ut. Eller jo, de får väl säga till mig i så fall.

"Jag ringde Emma från team innan idag för hon var ledsen."
"Va snällt av dig! ... bla bla bla ... " Kan inte du ringa mig någon dag också?! Så kan vi snacka lite sådär bara. *Glad ton*"
"Men man gör ju saker på dagen"
"..."
"Mina kompisar blir så arga om jag ringer dig då."


Fy sjutton.
Men skicka ett sms då istället för i *ceeensur*. Jag är tjej. Jag vill att du tänker på mig lite då och då. Iallafall någongång förutom när du ska sova. Ibland undrar jag vad du har mig till.

Kryckor gör en handikappad, det är helt enkelt så. Usch, himla haveri.
Nu sitter jag på stadsbiblioteket. Ska läsa lite ekonomi.
Nu kom min pappa :o.

Jag saknar dig

När min mamma kuttrar i telefon och säger "Jag saknar dig Emmie" så har jag lärt mig att det betyder något av följande:
1. Jag har glömt något jag lovade dig att göra
2. Det är tråkigt att vara ensam, kan inte du komma hem? (En riktigt hederlig ursäkt bland dessa)
3. Jag har läst din blogg igen fast jag vet att jag inte får, förlåt.
4. Jag har snokat igenom ditt rum...men jag saknar ju dig?! *ängel*

Den här gången så var det en blandning mellan nr 2 och nr 4. När jag kommer hem står det tydligt mitt i rummet ett gammalt (och då menar jag gammalt som från den rebelliska högstadietiden) , tomt vinpaket. Jag fick riktigt själv tänka efter vart den hade kunnat stått. För att ha hittat det gamla vinpaketet så måste det ha krävts både akrobatik och en väldigt bra dragkampsstyrka. Jag var nästan smickrad över att hon hade ansträngt sig så mycket. Men jag hatar när andra människor rotar. Vad kan hon behövt i en garderob fylld av gamla dammiga barbiedockor och sandiga, söndriga plastpåsar till idrotten?!

Ps på det. För er som inte vet är min mamma strängt emot alkohol när det kommer till mig. Ds.

Den råa sanningen.
Mitt "Jag saknar dig mamma" betyder;

1. Kan du skjutsa mig till stan imorgon? Snälla.
2. Mina pengar är slut på mobilen, skulle jag inte kunna få låna en, bara en, hundralapp?! Snäälla.
3. Om huset plöstligt tas över av dammråttor i rustning så kan de ha råkat bilda sin armé i mitt rum, jag orkar inte städa den här veckan.
4. Jag är usel. Världen är tråkig. Du är tråkig. Så jag gillar dig just nu. Läs en saga! (Nästan hederlig om man tänker på det också, jag saknade ju henne.)
5. Jag tänker inte vara hemma ikväll. Men tro du att jag saknar dig så har du det bra där borta.