Jag vet inte längre vem av oss det är som borde säga förlåt.
Vet inte vem det var som började. Vet inte vems tillit som sprack först.
Men jag tror vi saknar varandra redan innan vi förlorat varandra. Och jag tror att vi kanske få leva med en sprucken tillit och varsitt exemplar av ett hej-dundrande temperament.
Och det jag vet är att jag idag... inte klarar mig utan dig vid min sida.
1 kommentar:
Och där började jag gråta. :'(
Älskar dig. <3
Skicka en kommentar