17 den 17:de!

Grattis, grattis, grattis, grattis, grattis, grattis! Till underbara Tantan som fyller 17, den 17:e. Det är banne mig ganska snajsigt. Jag har inte riktigt velat tänka på det egentligen, för jag blir så sur och ledsen över att jag inte kan vara där. Och jag kan inte göra dagen så himla speciell i hans ära heller. Här fortsätter allt som vanligt.

Kära Tantan, tänk... det känns som om jag känt dig i evigheter. Det började med att jag, en liten halvknepig tjej i nian, var helt såld på dig med din grönrandiga tröja, som jag en gång fick låna. Kommer ihåg att jag sprang till fönstret under bildlektionen, eftersom jag visste att du och Dennis gick hem vid den tiden.
Kommer ihåg att jag skickade Ämma Lu till cafeterian för att se om du var där. Kommer ihåg att jag var så himla... tjejigt kär. Sen så vet vi ju båda vad som hände.
Och jag har spenderat så mycket av de senaste två åren med dig. Jag vet inte hur många mornar jag vaknat upp brevid dig och hur många kvällar jag somnat in vid din sida. Jag vet heller inte hur många gånger jag vaknat av att du väcker mig med frukost brevid sängen, hur många gånger du mött mig vid tåget med rosor bakom ryggen, hur många gånger du orkat lyssna på mina tjatiga tjej-berättelser och tagit emot alla tårar, vet inte hur många gånger du fått tagit hand om mig även om det varit mitt egna fel. Jag vet inte hur jag ska tacka dig. För allt du gör. Jämt.
Och nu sitter jag i Usa och missar din födelsedag... Förbannade skit Usa. Jag ser din present ligga på bordet och den är banne mig inte i Sverige just nu.
Jag vet att jag inte är den bästa flickvännen alltid, men jag önskar att jag var det. För du är värd väldigt, väldigt mycket.
Jag saknar dig. Du är min bästa vän.
Och jag kliar mig i skallen och försöker uppfinna en teleportal lite såhär på kvällskvisten.

Men nu hoppas jag att du har en galet härlig födelsedag! Fira lite åt mig med!
Grattis, grattis, grattis!

En 13 årig pojke som var det finaste jag visste. Och som skrev en låt "Telephone"
Jag har den fortfarande på datorn.

När du blev en del av mitt liv. Jag kommer nog alltid älska den bilden. Vi gjorde hösten lite finare.
Och förlåt Jonatan, jag vet.. att du saknar din hatt när du ser bilderna.

No! No! No! Yes! Yes! Yes!

Sådär ja, nu har jag kommit hem och kan uppdatera bloggen lite.
Åkte hem med Vivi efter skolan och begav oss till Bethlehem highschool för att se stora matchen mellan Nelson och Bethlehem. Nelson vann såklart! Så gött med highschool-spirit. Det är som Bäckäng vs Teknis sådär, svingött. Vi var väldigt trötta och somnade tidigt, vaknade upp i soffan av att det doftade frukost. Amerikansk frukost är alltid så stor på helgerna, helt underbart! Ägg, våfflor, bacon, bisquits, kött m.m .. Ganska grisig mat som man kanske inte riktigt kan tänka sig att äta på morgonen, men.. man vänjer sig, och man gillar det, haha.
Sen gick jag ut för att mata hästarna, senare kom Vivi ut och jag fick henne att göra lite övningar med Sam som jag försöker arbeta lite med, hon var lite nervös men hon har god hand med djur. Haha, sen så slänger jag upp henne på ryggen och för varje steg Sam tog så skrek hon "No, no, no!!! " Men om jag stannade så sa hon "I mean yes!" Haha.
Jag åkte hem en kortis för att duscha och sedan åkte vi och shoppade. Jag behövde en klänning. Just det ja... Jag ska vara med i Homecoming court, som en "possible princess", jag är inte så bra på att förklara själva homecoming, så om du inte vet vad det är och vill veta, använd din lilla sökmotor eller se på filmen Mean girls. Det är ungefär samma sak som de gör där. Röstar för kung och drottning. Iallafall så känns det grymt häftigt att så många röstade på mig, vem som nominerade har jag ingen aning om. Så en klänning behövde jag fixa. Min värdmamma är väldigt strikt när det kommer till hur en klänning får se ut och om det inte går under kraven så får jag inte vära plagget, vilket oftast gör mig väldigt sur...
Iallafall så hittade jag en klänning och som hon faktiskt godkände till min glädje.
Nu måste jag boka tid för håruppsättning, smink och naglar. Kan inte förstå att det är så sjukt seriöst... vågar inte tänka hur det kommer vara till våren när det är prom.
Imorgon ska jag till kyrkan och sen så ska jag spendera dagen med Boone. Måste hitta ett par skor, för jag kan inte ha de svarta skorna till klänningen.

Godnatt gott folk, nu ska jag fortsätta min otroligt bra bok som jag nyss börjat på.

Röda muggar

Hej hopp! Jösses, tiden går så himla fort verkligen, det är nästan liten skrämmande. En månad ploppar iväg som en såpbubbla i ett törnnäste. Nu är det snart bara två månader kvar tills Mamma, Dan, Mormor och Jonatan kommer hit...och sedan är det bara några månader kvar i Usa. Kan inte riktigt förstå det...
Skolan var jättebra idag också, de tog min ipod två gånger, men jag har en viss fin tendens att vara väldigt omtyckt av lärarna så det gick vägen utan att behöva få någon att plocka upp den dagen efter. Det var faktiskt inte riktigt mitt fel, hehe.
Sen så undrar jag lite om det om det är svårt att se vart man kommenterar? För jag får alltid mail/frågor på facebook och på msn istället. För jag vet ju att det funkar iallafall, har ju några "stammisar" som kommenterar på inläggen varje dag.
Och jag vet att jag är usel på att svara på mail, förlåt.
Så jag ska ta och svara på några frågor här på bloggen istället.
Men fortsätt gärna att fråga, det är kul att det är så många som läser!

Hur är det att vara så långt hemifrån?
- Det går verkligen upp och ner. Jag älskar att vara här, det är det bästa beslutet jag någonsin gjort. Och jag är glad att jag är jag, för jag har alltid varit väldigt en liten "nyfiken upptäckar-"unge och är inte varit rädd för att vara hemifrån. För det är tufft, ganska många som ger upp och åker hem. Men ibland får även jag en sån där saknads klump i magen... kvällarna är värst.
Saknar du inte din familj?
Självklart gör jag det ibland, men man har så fullt upp hela tiden, och tiden går så fort. Jag vet ju att dem är kvar när jag kommer tillbaka, som tur är.
Hur är amerikanska killar?
Haha, jadu. Svenska killar har definitivt utseendet på sin sida, men amerikanska killar är goa på sitt sätt. De har mycket personlighet. Varierar faktiskt väldigt. Om du kollar åt amerikansk fotbolls/fotbolls - killar så får du vara på din vakt, de är snygga och de vet hur de ska ta sig fram med tjejerna. Och om det är åt bandkillarna så är det stor chans att det är en kille som inte tänker ha sex innan äktenskap och en stark tro men behandlar dig förmodligen som en prinsessa.
Har ni skoluniform?
Både ja och nej. Vi har inte en enda speciell uniform som vi ska ha på oss, mer en massa stränga regler om hur det ska se ut. Men jag tycker om uniform så bilden ovan visar en uniform vi kan ha till skolan.
Vad saknar du mest från Sverige?
Friheten. Bussar, och att ha mer ansvar. Och...mammas & Dans lax, haha.
Hur blir man en utbytesstudent?
Jag kommer låta som om jag gör reklam, men jag är trött och orkar inte förklara. Gå in på http://www.ef.se/ t.ex och kolla lite mer. De har en fin film som fick mig fast på tanken.
Är Mcdonalds bättre i Usa än i Sverige?
Haha, ja faktiskt.

Är det som man ser på filmerna?
Ofta, ja. Sen att jag hamnade i Kentucky gör väl det hela lite speciellt.
Sen så visar ju filmerna inte såna där smådetaljer. Och när man granskar det lite närmre så är det egentligen ganska likt. Människor är människor.
Usa är bara lite mer utvecklat för att det ska vara bekvämt, snabbt, lätt och rätt, haha.
Ett exempel är alla drive-in till allting. Mat, och banker till exempel.

Och flummigaste frågan....

Har man de där röda muggarna när man festar?
Ja, du det har man. Du kan nog hitta det i varenda amerikansk familjs köksskåp, haha. Får mig att tänka på highschool-filmer. Fast nu har jag nog vant mig.


Sovdags! Skola imorgon. Bara några dagar till och sedan är det långhelg igen, haha. Ingen skola på Måndag.

(Och till Malin om du läser... Jag ringde för sent :( Du hade redan gått till skolan. Men jag har tagit reda på att du slutar runt 3 så jag ska banne mig försöka ringa dig som en liten mupp imorgon/idag. Hoppas jag inte kommer hem för sent. Förlåt igen för att jag glömde!)

Once upon a mattress

Gah! Jag hade en sån sjukt bra dag... och så ska min värdmamma förstöra det, självklart.
Hon ger mig tystnaden just nu, vilket innebär att hon inte pratar med mig tills...förmodligen imorgon bitti. Och ögat. Det förbaskade ögat, jag önskar ibland i smyg att jag kunde sätta på henne roliga solglasögon så att jag inte behövde se hennes ögon och bara le åt de roliga glasögonen istället.

Nåväl, det ska inte få förstöra min härliga dag. Det var härligt att se alla igen och jag hade en sån där dag då man känner sig...ganska fin faktiskt. Komplimanger trillade in lite här och var, vissa lite mer brutala än söta, men det fick mig iallafall att växa lite grann. Under övningen till vårmusikalen fick jag vara med i dansen och stå längst fram. Jag fick en sån himla gentleman till partner, haha. Typisk "Bandgeek" och en sådär "oputsad" snygging. Han tog min hand och sa: "It's very nice to meet you. May I ?" Och bugade. Skådespel, men det var iallafall lite häftigt. Det var proper dans, lite snurra runt och såna där då tjejen lägger tyngden i killens armar och man böjer sig bakåt om ni förstår? Sen... danssteget som jag alltid varit livrädd för, som jag avskytt... Att bli upplyft. De skulle slänga upp oss en liten bit för att sedan då luta oss ner så där som jag beskrev. Jag blev så fruktansvärt nervös och önskade att jag hade en liten trampolin under mig. Men det flöt på så bra, och vips så var jag uppe i luften som ingenting. Jag var så glad! Och plötsligt var det så kul, haha.

Nu ska jag plugga. Imorgon har vi halvdag, haha. Så himla slapp vecka det varit.

Tapeter och rockiga rednecks

Hade en himla bra söndag faktiskt. Vaknade upp ganska tidigt hos Ane efter en fnittrig och rolig natt. Vi drog på oss mjukisbyxor och gick och solade. Sen kom Whitney och plockade upp mig och så åkte vi till kyrkan. Jag är så förvånad över hur trevligt det kan vara. Snubben som snackar är riktigt rolig och jag koncentrerar mig faktiskt hela tiden. Sen åkte jag hem och gjorde lite allt möjligt. Bland annat fick jag för mig att uppdatera mina egokort, haha. (Bilden brevid t.ex) Visade Beth och det var roligt för hon frågade med en gång om tapeten, vi har ju bara vita+violetta tapeter här hemma. Jag älskar Photoshop.
Sen åkte jag till ungdomsmöte i kyrkan igen, vilket var skitkul. SÅ mycket folk! Vi spelade lite basket sen var det dags för youth-worship vilket är som ett litet rockcafé med lovsånger. Det var riktigt kul! Lär känna så mycket goa människor.
Klockan sju kom dem och plockade upp mig och så åt vi mexikanskt. Mexikansk mat är så...sliskig på något sätt, vet inte riktigt om jag tycker så mycket om det.
Nu är jag hemma och ska nog sova tidigt, är riktigt trött.
Det är så coolt att vara storasyster ibland, enligt Madison är allt jag gör coolt och det är coolt att göra som jag, haha. Så inga hemliga saker i lådorna inte, för hon är överallt och lånar allt.
Hon brukade ta mina klänningar. Så i julklapp köpte jag en egen klänning, som liknade min. Nu får jag ha mina klänningar ifred. Nu är hon på min ipod...hm, får nog komma på någon annan smart lösning i detta fallet. Haha!

Godnatt!

ZzzZtäda

Hej hopp! Åkte hem från Vivi och co igår. Puh, att vara barnvakt åt två 9:åringar är inte så lätt alltid har jag märkt. Iallafall inte när den andra barnvakten stänger in sig på sitt rum, haha. Hon var väldigt trött och det är ju förståerligt. Men så jag var trött när jag kom hem på kvällen, och kollade på massa film och somnade.
Min värdmamma är jobbig idag och jag drog min undan. Vi har städat hela dagen.
Vi har fått lite mera snö, undrar vad som händer på måndag... om de ställer in skolan. Jag hoppas inte, för det dras hela tiden av från min tid med mamma och co på Springbreak.
Nu ska jag åka och kolla på tjejernas basketmatch. Ane spelar, och det är en bra match: Bardstown - Nelson County . Sover över där ikväll så kan ju hända att det poppar upp något mer inlägg framåt natten.

Snö!

När jag vaknade upp imorse så kom Beth ner med Madison till min säng eftersom jag skulle vara barnvakt. Alltid mysigt! Sen när jag vaknade upp andra gången så var det av en hoppandes Madison i sängen. "It's snow! Emilie, it's snow!" . Hon var så glad. Jag kollade ut och blev lite Sverige-sjuk när jag såg det lilla lagret av snö. Sen så förstod jag att det inte var Sverige-sjuk och att det var vanligt sjuk och spydde ett bra tag. (Förlåt, för mycket information, men jag tyckte synd om mig själv). Alltid när jag mår dåligt på det sättet, så blir jag mammig. Jag vill bara ha mamma där och hålla upp mitt hår. När jag tänkte så, så blev jag ännu mera mammig och ville bara åka hem till Sverige några minuter och få en stor kram. Sen mådde jag bättre och gick ut i snön med Madison. Jag tyckte det var sorgligt att hon aldrig gjort en snögubbe och att så lite snö som det var, var hur mycket snö som dem får. Men hon hade kul iallafall och det var huvudsaken!
Sen händer något knepigt, vi ser Beth komma upp med bilen på den långa grusvägen. Jag : "Oh, there's your mom. And...and..a dog?!" Bakom bilen, springer en svart, lurvig liten hund. När de kör upp så springer hunden fram till oss. Beth hade ingen aning om vems den var, den hade bara följt efter henne. Åh va fin den var. Jag och Madison blev helt till oss och lekte säkert med den i flera timmar. Madison grät när jag och Beth försökte förklara att vi inte kunde behålla den, att det var någon som saknade den. När den sedan sprang iväg så kom hon ner till min säng och grät en lång stund. Hon älskar djur så mycket. Önskar att vi kunde ha en liten hund.

Sen åkte jag och spenderade kvällen med Vivi och Whitney. Det var trevligt! Whitney har somnat i soffan och jag och Vivi nördar lite. Jag är så glad att hon är här! Krystal och Bam förtjänar verkligen en bra utbytesstudent. Konstigt bara att det är hennes rum nu, haha. Ser fortfarande min cowboyhatt på hyllan och sånt.

Förövrigt, ingen skola imorgon heller, för det är ju snö ute. Haha! Godnatt!

Lite mysigt med lite snö iallafall.

Jag vill också ha en overall. (Förövrigt tycker jag man borde stava det overål, för det är ju så man säger det)

Och jag trodde nästan att det skulle vara omöjligt att åka pulka med så lite snö. Men tillslut så.

Fast jag tyckte allt att det var lite segt i svängarna, tss.

Och vips! En hund! Vi döpte den till Snowy. Eftersom det var första snödagen.