Regnstaden -MLI

Tjolahopp kaffekopp! Idag har varit en lugn men trevlig dag. Stacy plockade upp mig runt lunchtid och körde mig in till stan. Vi mötte upp Ashly på Tacobell & sedan åkte jag med henne till The track. Jag vet inte riktigt ordet för track på svenska men det är en löparbana ungefär iallafall. Det var så ironiskt för när jag pratade med Jonatan senast i skype så sa han att jag kommer skada mig under detta året med fotboll och jag bara skrattade och sa att jag inte skulle göra det. Haha han känner mig tydligen bra. Redan på morgonen kände jag att min fot gjorde väldigt ont. Den där knölen på min fot, som jag pratat om redan i Sverige om? Otto, om du läser detta så vet du vad jag menar. Så imorses var knölen lite svullen men jag brydde mig inte om det. Men när jag skulle börja springa, uuh det gjorde ont, men jag sprang vidare. Efter ungefär 3,5 km var jag tvungen att stanna och Ashly ville kolla på min fot. Den såg ut som en tvättsvamp och varken jag eller Ashly kunde säga vad det var. Ashly jobbar på EMC vilket är i ambulans så hon sa åt mig att inte springa på några dagar. Tss, om hon visste hur sånt alltid drabbar mig och bara jag struntar i det så försvinner det tillslut. Men jag lyssnade iallafall på hennes råd om att linda lite is runt och det hjälpte. Efter min korta springtur & en dusch senare åkte vi för att kolla lite i affärerna (Ashly shoppar mycket, vilket är trevligt för mig för då ger hon bort sina kläder hon inte vill ha till mig!) Jag hittade & provade så mycket fint men som jag då inte tänkte köpa för det var en väldigt dyr affär. Jag höll i ett underbart linne som jag gillade och Ashly sa ; "You should buy that one! So cute!" Men jag tog kontroll över mig själv och tog iväg den för att lämna tillbaka den. På vägen så säger Ashly "I can take that one" och jag mitt tröghuvud tror att hon bara vill vara snäll och hänga den medan jag hängde tillbaka de andra plaggen men när jag kommer tillbaka till kassan ser jag att hon lagt linnet på disken. "Noooo, Ash!" Jag försökte tafatt få henne till reson men hon bara log och betalade. Och sen sa jag nog tack tusen gånger. Så dyrt, fint linne. Hon skämmer bort mig! Sen fick hon ett samtal från jobbet och var tvungen att åka iväg så jag åkte hem och började laga supper. En sak är säker, amerikanare är inte så förtjusta i vanligt, svenskt potatismos. Var nog för lite olja och ost i för de dränkte sitt mos i sånt senare. Nu rycker Madison i mig för att gå och leka så jag antar att jag får runda av här. Här är lite bilder från musikalen. Ni får ursäkta för att bilderna är lite suddiga och en del alldeles för ljusa men jag fick inte lov att använda blixt under föreställningen.

Piggare inlägg imorgon hoppas jag! Adjö!



Den underbara Stephen Foster scenen. Regnbågstema genom hela alltet.

Här är början, Joseph kommer in och barnen sitter runt och körar. Madison sitter närmast honom till höger. (Michan, om du såg denna killen utan tröja, vilket han senare har, så skulle du svimmat haha) Själva pjäsen följer lite den bibliska berättelsen om Joseph med de elaka bröderna som säljer honom till egyptier.

Barnen som var jätteduktiga! Jonatan & Simon, kolla hans rock. Ni skulle gillat den.

Här hade de dragit av Josephs tröja och jag ska säga det att kvinnorna satt med öppen mun och männen fnös. haha.

Jag har inte riktigt någon bild på Tucker, killen de "parar ihop" mig med men det är han i grön som står och håller uppe Joseph.

Och här kommer en Elvis in, detta var min favoritdel, sjukt bra imitation!

Här är Madison med kvinnan som var som en berättelse genom hela pjäsen. Hon var läskig tyckte jag.

Madison & Joseph. Kolla nu Simon på rocken! Glad eller hur?