GAH!Korvpannkaka!

Jag håller på att bli smått galen här. Har nog aldrig spenderat så mycket tid på mitt rum , frisk och vaken, någonsin.
Jag hatar att tiden går så fort och att jag måste lämna Usa och alla nya vänner, men samtidigt så ska det bli så fruktansvärt skönt att få känna sig fri igen. Och vara långt bort från henne.
Hon läser säkert denna bloggen och översätter den eftersom jag såg min blogg på datorn där uppe, men det bryr jag mig inte om. Jag kan tippa på tå i huset, men banne mig inte på bloggen.
Om det är så himla tråkigt att ha mig här så får hon la skicka mig någon annanstans, jag är trött på att hennes humör ska gå ut över mitt år här.

Jag har varit ignorerad i två dagar nu, och det går mig på nerverna. Inte för att jag längtar efter att prata med henne, men när hon gör barnsliga handlingar för att förtydliga att hon är sur, när jag är i närheten, är så irriterande. Saker som: När vi dukar, ta fram glas till alla utom mig. Hon gillar inte Poptarts, och hon vet att jag tar med mig poptarts på morgonen eftersom jag inte hinner äta frukost, och så tog hon sista paketet idag med sig till jobbet. Jag hade ju inte brytt mig om hon hade gillat dem, jag äger dem ju inte, men just det faktumet att hon aldrig äter dem och rent ut sagt att hon inte tycker om dem...gah.
Hon svarar inte om jag ringer, pratar inte med mig vid matbordet. Ger mig blickar och himlar med ögonen. Suckar.
Det hade varit så mycket lättare om hon bara sa vad jag hade gjort. Jag är inte bra på att gissa.