Bästa dagen någonsin!

Nä, det ska jag väl inte säga, men jag är i ett glädjerus just nu. Dagen var så underbar. Även om det bara var för en dag, så har jag verkligen känt mig som en mini-kändis.
Den började inte lika fint, först försov jag mig till kvart över 7 vilket är tiden vi lämnar huset. Som tur var så var det Stacy som skulle skjutsa oss och för honom spelar det ingen roll vilken tid vi åker så länge vi kommer i tid till skolan.
Sen så vaknade jag upp med en hosta och sprucken röst. "Perfekt!", tänkte jag och var ju inte riktigt talangjakt´s redo.
Men väl i skolan och efter äckliga mängder av honungsvatten (Det är nog den värsta kombinationen av vanlig dryck människan kommit på) så satt jag i körrummet med massa andra nervösa kandidater. Vi började prata och jag försökte sätta igång allihopa till att sjunga tillsammans. Det gick inte så bra.
Vi hade två uppträdanden. Först en på morgonen för Seniors och Sophmores och sen en show efter lunch för Juniors och Freshmans. Folk var så sjukt duktiga och jag kände mig så fruktansvärt utländsk, haha. Fick iallafall mycket nya vänner.
De kallade in mig som nummer 7 och mina ben darrade där jag stog backstage medan de satte på mig sändare och mick. Ryan räddade mig med en stor kram och jag var redo. Så fort gardinerna drogs bort så...åh. Jag älskar det. Jag älskade att få ögonkontakt med den publik jag kunde se utanför strålkastarna och jag älskade att "höra" tystnaden. Jag sjöng inte jättebra, jag träffade inte ens alla toner här och var, jag sjöng inte verserna rätt... men jag älskade det. Det var så sjukt kul.

Sen till min lilla kändis-del. Efter första showen var folk jättetrevliga och folk kommenterade, men så kommer det fram tre tjejer till mig som jag aldrig sett tidigare och säger att det var jättebra. Inget konstigt med det, jag blev ju såklart glad, men...tjejerna kommer tillbaka till andra showen (vilket innebar att de skolkade eftersom varje årskurs bara går en gång) och Tracy fångar ett kort på dem. De har plakat med sig. Och sen blev det många sms i inkorgen, vissa nummer hade jag inte överhuvudtaget och överallt hade någon okänd människa något trevligt att säga.
Sen så vann en helt otrolig tjej som heter Brooke! Hon var verkligen värd platsen, även om jag önskar att de andra kunde få dela den också... för alla var verkligen så fantastiskt bra. Jag var inte alls en utav de bästa, men jag var nog den gladaste iallafall.

Efter skolan hade jag och Tracy ett äventyr som jag inte kan berätta om på bloggen. Det var iallafall panik, men det löste sig. Klockan halv sex åkte jag iväg för att vara med i ett kort inslag på tv. Det var väldigt fjuttigt och onödigt , och jag råkade uttala min värdfamiljs efternamn "Faulkner" väldigt fel under sändning och.. ja, ni kan ju räkna ut själva.

Sen träffade jag Whitney, Krystal och Heather för att gå på bio. Vi såg New Moon igen och det var i stort sett bara tjejer där inne i salongen, hmm... Kan det vara för killarna utan tröjor och sexpack måntro? Jag var hyper och det var svårt att få tyst på mig. Vi skrattade hela vägen hem i bilen och vi stod 15 minuter på min gårsplan och kiknade av skratt.

Jag är bara så glad. För en gångs skull är jag riktigt stolt över mig själv. Och sen är jag så lycklig över att jag har så fantastiska människor runt omkring mig. Underbar dag!

Lägger upp bilder imorgon, är på tok för trött nu.