Jag kollar tillbaka på gårdagens misstag och den tysta sucken studsar inom hjärnans väggar som pinball och det rycker i kroppen på mig. (Kanske tror jag att jag kan skaka om hela världen) .
Blundar, kollar där innanför ögonlocken i hopp om att jag ska se någon hemlig liten Rewind-knapp, iallafall en liten trollformel som kan radera kaos-dagen. Det är bara mörkt och jag öppnar ögonen igen, stirrar upp i taket och tänker. Inte för att något ändras, inte för att det blir ogjort, inte för att smita, utan för att pausa, för att någon ska komma och putsa mina ögon så att jag kan se klart mitt i röran. (Här behövs ingen biltvätt för att få bort det som skymmer, bara omtanke)
Om sjukdomen är skuldkänslor, vad skulle du ge för medicin då?
Vilka råd ska du ge till den som svikit sin vän?
Vad ger du dig själv för medicin till dina skuldkänslor från att du inte kan hjälpa din vän som svikit en annan? Hur är du en vän mot någon som inte klarar desamma?
Jag har skuldkänslor för att jag svek. Sen har jag skuldkänslor för att ordet förlåt idag känns lika stort som ordet vaxduk (Men vilket annat ord duger bättre?)
Sen i kaoset så är jag glad för att jag lärt mig en läxa och att jag inte kommer göra samma misstag igen. Vad ger du för medicin till kaos?
Vad ger jag för medicin till dig?
3 kommentarer:
att svika är en värre känsla än att svika någon faktiskt. Och jag känner till den känslan lika väl som du verkar. Jag vet inte, men det är någonting med din blogg som jag har fastnat för. <3
Emilie!, det är lungt. Jag älskar diig huuuur mkt som hällst det vet du !, skulel göra ALLT för dig!! Älskar dig så mkt :( <3333
Bra malin! <3 Jag älskar dig med, mer är mycket annat!! <333
Skicka en kommentar